Jobb och sjukt barn

Olivia är fortfarande såpass förlyld, att det blir en dag till hemma.

Det har ju sina för och nackdelar att ha ett sjukt barn. Å ena sidan så får man gosa och njuta av det underbara sällskapet, men å andra sidan spricker allt gällande jobb och planerad verksamhet.

Jag hade faktiskt tur idag. Hade nämligen ett väldigt viktigt möte inbokat kl 15-17 och Martin råkade kunna gå från jobbet vid två!
Det blev ett jätte trevligt och bra möte 🙂

Har dock varken kunnat repetera eller skriva på boken idag. Olivia och jag har bara vilat, kramats, gjort pärlhalsband och byggt pussel.

Kollade precis som hastigast på kvällstidningarnas rubriker i telefonen. Usch vad ledsen jag blir när jag ser en rubrik som “Jag rökte på i tio dagar” under Wiehes bild och namn. Han är ju så härlig och fin i “Så mycket bättre”. Jag hatar allt som har med droger att göra. Tyvärr så kommer säkert någon att försvara sig genom att säga att Wiehe också rökt på…och titta vad bra han ser ut att må nu. För det mesta leder det bara till tråkigheter, starkare droger och ett beroende.

Ugh…nu har jag talat! 😉

Förresten, jag skall spela i Malous Efter Tio och vara gäst (+spela) i Champagne lunchen på torsdag 1.12.!

God natt, Linda

Rumble of the Kings på Hovet

20111127-232311.jpg

Utöver poker, hann jag på lördagkväll med Rumble of the Kings på Hovet.

Har gått på galan många år på raken. Tre år har jag uppträtt i öppningsnumret för galan.

Mitt intresse för Muay Thai började 2002/2003 då jag tränade på VBC.
I år har jag tränat på Stockholm Muay Thai, för Thomas Rasmussen, de få gånger jag tränat.

Jag var på galan med min man Martin och hans två försvarsadvokatkollegor. Vi fick bubbel i vip avdelningen, eftersom jag hade fått inbjudan av johan Carlén.
Där träffade jag flera bekanta, bl.a. underbara och coola Sanna Bråding, supermysiga Adam Alsing, Jörgen Kruths vackra tjej Lilly och min tränare Thomas Rasmussen.

Flera av matcherna var riktigt bra, ett par fenomenala.
Den roligaste överraskningen var 20-åriga Sanny Dahlbeck. Vilken fighter! Och vilken glädje och humor!

20111127-232337.jpg

Svenska Spel Poker SM

Det gick “sisådär” i Poker SM för mig. Spelade i ca 30 minuter denna gång men fick tyvärr ingen framskjuten placering….
Var väl lite väl optimistisk i några Potter. Såg förstapriset på över 1,2 miljoner framför mig…

Men för en novis så var det väl ändå en “strong” insats.
I poker/spel krävs det ju dessutom att man har tur. Jag har sån tur i kärlek, att det omöjligt kan gå bra i spel 😉

Dublin Stockholm

Vad svårt det är att hitta en tid i studion i Dublin som passar Anunas chef Michael McGlynn, inspelningsteknikern, studion och mig. Jag missade ju inspelningsdagen som vi hade bokat eftersom jag inte hade passet med mig när jag kom till Arlanda.
Men…det skall nog lösa sig 🙂
Jätte kul att Anuna vill ha med mig på sin nya skiva. Senast vi spelade in tillsammans var 2007. Skivan hette “Celtic Origins” och blev en jätte succé i USA.

Snart skall jag kolla på idol igen…och kommentera!

Camilla Erikssons bokrelease

Igår kväll uppträdde jag på Camilla Erikssons bokreleasetillställning. Boken heter “Retorikiska”.

Träffade även folk från “Det blir bättre” produktionen. Blev nästan tårögd, för det fick mig att tänka på den tunga inspelningsperioden.

Camilla var med under vissa inspelningsdagar och skrev våra “huvudrollsinnehavares” tal. Camilla lyckades få talet att låta som mitt eget.

Sanna Bråding var den andra personen som intervjuade mig bredvid kameran under processen, men hon syntes aldrig i bild. Sanna är helt fantastisk! Jag fick en vän för livet. Hon har gått igenom samma helvete med ätstörningar som jag och vi förstår varandra så väl.

20111124-204334.jpg

20111124-204404.jpg

20111124-204449.jpg

20111124-204551.jpg

20111125-184801.jpg

20111125-184818.jpg

20111125-184852.jpg

Företagsjobb med Carola

Reliable stod för fixandet av ett high class företagsjobb på mådag. Det var en fröjd att se hur allt var så proffsigt ordnat backstage, från hår&smink till mat.

Jag anlände till Stockholm på morgonen från Göteborg. Det kändes vemodigt att ha konserterna med Anuna bakom sig. Men…jag skall snart igen till Irland för att spela in tre låtar med dem! Hurra!
Väl framme började vi genast repetera med bandet inför kvällen och från havfyra framåt var även Carola med på genrepet. Jag spelade Gammal Fäbodpsalm, Stormskärs Maija, Griegs Bergakungens Sal och till sist komppade jag Carola i Invincible med bandet och kören. Under mina egna låtar dansade flera supergulliga pyttesmå ballerinor och tonåringar  på scenen. Det var härligt att se glädjen i deras dans. Rennie Mirro höll i koreografin.

Scenen såg ut som ett landskap långt uppe i norr. Väldigt nordiskt, vilket var bra eftersom gästerna kom från hela världen. Monte Reid var som en figur från Sagan om Ringen. Vilken fantastisk röst han har!!!

Fantastisk helg med Anuna

Torsdag, fredag, lördag och söndag har varit magiska dygn för mig. Har repeterat, uppträtt och umgåtts med irländska kören Anuna och harpisten Delphine Constantin.

Hela torsdagen gick till att repetera med Delphine i Norrköping.

På fredag anlände Anuna från Irland och vi fick börja musicera och öva tillsammans igen. 2007 turnerade jag med dem i USA (42 städer) och 2010 uppträdde vi tillsammans med Irlands Nationalorkester i Dublin. Vi har också spelat in en skiva tillsammans, “Celtic Origins”.

På lördag var det repetition och på kvällen äntligen dags för konsert i Sofia kyrka på Söder.
Akustiken var den bästa möjliga för violin och stämningen så otroligt varm och fin.
Vi njöt alla av varje sekund av konserten och det verkade publiken också göra.
Tänk om alla uppträdanden kunde vara lika musikaliskt givande som dessa med Anuna!

På lördag morgon tog vi tåget till Göteborg. På tåget pratade vi om föregående kvälls konsert och planerade konserter för nästa år.
Väl framme var det omedelbart repetition i Annedalskyrkan. Vi hann slänga i oss en macka och när kören drog igång konserten bytte jag om. Tidtabellen var så “tajt” eftersom konserten började kl 17:00.

Efter konserten bjöd kyrkan/prästen Mikael Ringlander på middag.
På hotellet pratade Michael McGlynn (som grundat kören), hans föräldrar och körmedlemmar om konserterna och de kommande projekten.
Jag fick lägga mig tidigt eftersom jag skulle åka tåg tidigt på morgonen. Sitter just nu på tåget till Stockholm.

Innan jul skall jag spela in tre låtar till Anunas nästa skiva i Dublin.

Idag skall jag uppträda på en företagsfest. Bl.a. skall jag spela “Invincible” med Carola Häggqvist 🙂

20111121-101402.jpg

20111121-100034.jpg

Osteopati, frisörbesök och möte på Anglais

Igår hade jag tid hos Andreas Graham, en fenomenal osteopat!!! Vill rekommendera honom varmt för er alla! Kolla upp osteopati på google, ifall ni inte hört om det.
Andreas sätter alla mina ben, kotor, muskler och inre organ på sin plats. Låter konstigt, men han kan t.ex. flytta på muskler och inre organ i magen så att de lägger sig på rätt plats snabbare efter en förlossning.
Ni hittar Andreas på Osteopati & Pitlates på Sibyllegatan.

Färgade också håret hos urgulliga Matthias på F&M. Älskar Matthias och Fredrik som har salongen ihop.

Idag blev det möte på Anglais. Väldigt trevligt och givande…

Kram, Linda

Julkonsert med Anuna

Kören Anuna och jag öppnar julkonsertsäsongen på lördag 19.11. kl 20:00 i Sofia kyrka. På söndag uppträder vi i Annedalskyrkan (Göteborg) kl 17:00.

Hoppas ni kan komma på någon av konserterna. Kören sjunger sagolikt bra!!! Anuna var bl.a. kören i ursprungliga River Dance i Las Vegas.

Här är några videoklipp från mina konserter med Anuna i USA och Irland:

[youtubeplay id=”H13f7B5QN4s” width=”700″ height=”520″]

Årets Mama

Stort grattis till alla hjältinnor på årets Mama gala!

Tyvärr var jag inte på plats. Blev tillfrågad att gå som modell i visningen med Olivia, men blev tvungen att tacka nej eftersom Olivia är så blyg inför främmande människor. Hon gillar inte att vara bland mycket folk och kameror. Kanske nästa år…?

Jag fick ju inbjudan till galan också, men lyckades tyvärr slarva bort den. Glömde således bort galan och blev påmind om den när jag såg bilderna på nätet.
Hade varit kul att vara där…

Hmmm, jag måste bli bättre på att hålla koll på alla inbjudningar och osa. Jag är en riktigt “konstnärssjäl” och håller alltid på med flera projekt samtidigt…och är mamma. Det blir ibland för många grejer för mitt yra huvud 😉

Kram. Linda

Så mycket bättre

“Så mycket bättre” är det bästa feelgood programmet jag sett! Åååh vad bra man mår av att titta på programmet 🙂

Kalles “Moraeus med mera” är det enda andra programmet som når upp till samma nivå. Det som ger en extra fjäder i hatten åt “Så mycket bättre” är spänningsmomentet när en artist skall framföra en annan artists verk.

Timbuktu är en otroligt cool artist! Han verkar också vara varm, sympatisk och…gullig! Sorry Jason 😉

Musikförläggarnas Pris 2011

Igår hade jag äran att dela ut två priser på “Musikförläggarnas Pris” gala.

Vinnaren av årets konstmusikpris-stor ensemble/opera var Anders Nilsson och Benjamin Staern vann i kategorin kammarmusik/mindre ensemble.

Övriga vinnare var Veronica Maggio, Christian Walz, Stefan Olsson, Daniel Adams-Ray, Martin “Max Martin” Sandberg & Johan “Shellback” Schuster och Oskar Linnros.

Maten var god och jag satt i väldigt gott sällskap med Niklas Strömstedt, Andreas Johnson, Hasse Breitholtz, Mats Ahldén, Görel Hanser, Blixten Henriksson, Nutta Hultman, Marie Ledin, Ann-Sofie Modin, Elisabet Widlund och Leif Pagrotsky.

Tillställningen började redan vid 12:00. 16:30 var jag tvungen att åka därifrån eftersom jag fick en sjujäkla huvudvärk. Berodde nog på att jag nästan aldrig dricker alkohol. Jag drack ett och ett halvt glas champagne, ett halvt glas vitt vin och en klunk röd vin…sedan slog huvudvärken till! Haha, man kan ju inte tro att jag härstammar från Finland 😉

EERO BILD

 

Carema, vilken skamfläck

 

Finns det ingen lag som kan stoppa Caremas verksamhet? Det är ju fruktansvärt att allt detta får pågå!

6.11.2011  “HEMLIGA BONUSAR I KRITISERAT VÅRDBOLAG”
9.11.2011  “CAREMA LÅTER DEMENTA LIGGA HJÄLPLÖSA OCH ENSAMMA”
11.11.2011  “ÄLDRE TVINGAS SITTA I NEDKISSADE BLÖJOR”

Rut, 87, dog av blodförgiftning efter liggsåren på hemmet

Postat den 8 november, 2011 av Kristina Edblom
Rut Jonsson

Rut Jonsson, 87,  flyttade till Enskede nya servicehus i Stockholm den 17 juni i år.
Två månader senare var hon död.
– De ignorerade hennes infekterade sår, säger sonen Stig-Arne Jonsson.

Rut skrevs in på Servicehuset för att hon inte klarade sig själv hemma. Gång på gång hittade sonen henne på golvet efter att hon ramlat. Kommunen bedömde därför att hon skulle få 162 timmar vård och stöd i månaden på boendet. En läkare från vårdcentralen hade det medicinska ansvaret.

Enskede nya servicehus drivs av Carema care på uppdrag av stadsdelsnämnden i Stockholms kommun.

”Det luktar infektion”

Två månader efter att Rut hade flyttat in kördes hon med ambulans till Södersjukhuset, med svårt infekterade liggsår. På sjukhuset konstaterade de att hon inte hade klarat sig ett dygn till på äldreboendet, berättar svärdottern Ulla Jonsson Sahlin.
– När ambulanspersonalen kom in i rummet sa de direkt ”oj, vad det luktar infektion här”. Lakanen var fulla med var, säger Ulla.

Ingen dusch på tre veckor

Då hade Rut inte fått duscha på tre veckor och såren var varken rengjorda eller omlagda, berättar hon.
En vecka senare avled Rut på grund av blodförgiftning.
– Sjukhuset uppmanade oss att anmäla vården, tack och lov gjorde de rent henne och lade om såren sista veckan, säger Ruts son Stig-Arne.

Polisanmälde Ruts död 

Ulla anmälde vanvården till Socialstyrelsen och väntar på besked. Hon gjorde också en polisanmälan om vållande till kroppsskada, men den skrevs av omgående.
I dag ångrar Stig-Arne att han inte tog dit en utomstående läkare. Först efter en månad fick Rut träffa läkaren. Och den 17 augusti, dagen innan ambulanspersonalen beslutade att skicka henne till akuten, hade läkaren bedömt de infekterade såren utan att agera, säger Stig-Arne.
Under de dryga två månaderna som Rut bodde på Enskede nya servicehus försämrades hon dramatiskt. Hon gick ner i vikt och fick svåra sår, berättar Ulla och Stig-Arne.

Avföring i blöjan i timmar

– Vi var på dem hela tiden. Hon kunde ligga tre, fyra timmar med avföring i blöjan, vi sa att de måste lägga om såren och att hon behövde duscha. De var inte där 162 timmar, långt därifrån, säger Ulla.

 Foto: PO Sännås.

Jag har pratat med verksamhetschefen på servicehuset, Ann-Sophie Rudolph, som inte vill kommentera det enskilda ärendet, men hon säger att verksamheten granskas noga av stadsdelsförvaltningen.

”Inga bemanningsproblem”

– Jag vill inte diskutera ett enskilt ärende, men rent generellt kan jag säga att vi inte har några problem med bemanning. Vi har tillgång till läkare och hemsjukvården varje dag. Alla medicinska frågor går till vår medicinskt ansvariga sjuksköterska, säger hon.

 

Jag skulle bli skogstokig, ifall jag hade en äldre släkting på ett äldreboende som detta! Helt sjukt att dessa ställen finns i ett land som Sverige!

 

Nya bilen KIA

Idag hämtade jag min nya bil, en KIA Sportage.
Är egentligen inte så förtjust i större familjebilar på grund av att de inte är miljövänliga. Körde förut en Volvo XC90. Den var väldigt bra att köra, men HERREGUUUD vad den åt soppa!
Dock är det så att de här familjebilarna är väldigt praktiska när man fått barn. Jag jämförde alla märken och modeller som finns ute på marknaden. Kom fram till att KIA Sportage var den mest prisvärda bilen och dessutom har den olika “eko”-funktioner.
Nu återstår det bara att byta till vinterdäck och svarta fälgar 🙂

20111110-204345.jpg

Från Berlusconi till Musikhuset i Helsingfors

Har haft så fullt upp att jag helt enkelt inte hunnit blogga.
Angående nyheter under dessa senaste dagar, vill jag säga att det är fantastiskt att mansgrisen Berlusconis tid som politiker nu är över.
En annan man som äcklar mig är Nordeas VD. Bra att Borg uppmanat folk att lämna banken.

På måndag uppträdde jag i nya musikhuset i Helsingfors. Publiken bestod av affärsmän och politiker.

20111109-220056.jpg
God natt och kram, Linda

Justin Bieber, Selena Gomez

Kan någon förklara för mig varför folk är så galna i Justin Bieber.
En liten pojke som sjunger rätt så mediokert. Ifall han hade en fantastisk röst, skulle jag förstå hysterin. Dessutom är nästan alla svenska pojkar i hans ålder sötare än han.
Justins flickvän Selena Gomez var förresten söt som socker ikväll.
Men men men… Den där Bieber förstår jag mig inte på…

20111106-220836.jpg

20111106-220857.jpg

Idol

Här kommer mina kommentarer 4.11.2011:

OLLE: Han sjunger alla softa partier så fint, men kunde göra mycket mer. Jag saknade variation och mod. Men Olle är ung och kommer bli väldigt bra.

AMANDA F: Hon är ju makalöst bra! Vilken artist! …och så äkta!

ANDRÉ: Jag har lite svårt för honom. Andre är ju begåvad, men man kan inte ta honom på allvar.

AMANDA P: Mycket bra framträdande! Tonerna “svajade” lite, men hon är personlig och begåvad.

ROBIN: Han har en sån jäkla pipa! Inte 100% rent, men bra.

MOLLY: Stor besvikelse! Otroligt falskt!! Man kan ha en dålig dag, men då måste man kunna medge det och inte säga efteråt att man själv tyckte det gick bra. Synd.

MOA: Hon är en underbar artist!! Verkar dessutom vara en härlig person! Väldigt bra låt!

Ps. Måste bara säga att jag börjar misstänka att Per Lernströms stylist inte vill honom väl. Varför skall hans kostymer vara så omanliga varje vecka. Smala axlar, breda höfter, för korta och smala byxben…

Mina kära föräldrar kunde inte veta att det var en ätstörning jag led av

Jag har fått ångest över att så många tycks tänka att mina föräldrar inte brydde sig eller hjälpte mig med min ätstörning.

De hade inte en chans att veta eller förstå hur det låg till.

Min pappa är född 1921. Han har krigat i de sovjetiska och finska skogarna både under andra världskriget och fortsättningskriget.
Min mamma var 1 år gammal när andra världskriget bröt ut 1939.
De har båda levt på en tid då man gjorde vad som helst för att få mat och uppskattade varje munsbit. Ätstörningar existerade inte i mina föräldrars värld när de växte upp.

Jag började banta 1984, när jag var 14 år. Min pappa var då 63 och mamma 46.
Jag flyttade bort hemifrån 1988.

Under de 3 1/2 åren jag bodde med mina föräldrar och hade en blandning av anorexi och ortorexi, pratades det så gott som ingenting om ätstörningar i media.
Mina föräldrar jobbade på Svenska Teatern 6 dagar i veckan både kl 11-15 och hela kvällarna (föreställningar). Jag hade violinlektioner på eftermiddagarna.

Min mamma brukade fråga mig “Äter du ordentligt?” “Har du säkert ätit i skolan idag?” “Har du inte blivit lite för mager?”.

Jag ljög alltid för henne. “Klart att jag har ätit”, fräste jag.

När mamma och pappa inte var hemma sprang jag hundra gånger upp och ner i trapporna mellan våningarna i radhuset. Jag sprang en timme utomhus och sedan satte jag mig på konditionscykeln och fortsatte träna 90 minuter till.

Min mamma misstänkte att något var fel, men eftersom man inte hade den kunskapen om ätstörningar som man har idag, var det omöjligt att fantisera fram att det kunde vara frågan om en sjukdom.

Det stämmer att jag hörde att min pappa frågade mamma ifall jag inte började bli rite rund när jag var 11 och mamma svarade med att skälla på honom och säga att han inte fick säga så för att jag kunde höra det. De visste inte att jag hörde diskussionen.
Jag började då fundera på ifall jag var tjock, men denna händelse var absolut inte orsaken till att jag blev sjuk!
Det var många saker som fick mig att vilja ta kontroll över mitt liv. Framförallt min stränga violinlärare och rädslan för att förlora min mamma, eftersom hon var beroende av sömntabletter och alkohol.

Det är förresten extremt svårt att inte nämna vikt/kroppsform när man pratar om sina barn. Jag, som vet hur de där välmenade kommentarerna kan sätta sig, har också på senaste tiden kommenterat att Olivia äntligen fått lite hull. Jag menar ju bara väl, men tänk hur fel det kunde låta i Olivias öron om några år…

Efter att jag flyttat hemifrån, har jag bott på 6 eller 7 adresser i Finland, på 3 adresser i Los Angeles, på 2 adresser i London och 5 adresser i Sverige.

Jag har flackat runt och hållit mitt privatliv väldigt hemligt, även för mina föräldrar. Folk tror att de vet allt om mig i Finland eftersom jag varit så mycket i media, men de vet egentligen ingenting om hur mitt liv såg ut på riktigt.

Sjukast var jag när jag hade bulimi 1999-2007. Då bodde jag i England och Sverige.

Jag vill att folk skall sluta ifrågasätta mina föräldrar.

Jag är ganska blyg och jag har aldrig velat prata om ätstörningar, förhållanden, sex eller annat med mina föräldrar. Sådana samtalsämnen har fått mig att känna mig obekväm.

Det måste ha varit en chock och det gör antagligen fortfarande ont i mina föräldrars hjärtan, att plötsligt få veta att jag lidit av ätstörningar under 23 års tid.

Jag älskar er mamma och pappa!