Bulimi

Tack för att så många har vågat ta tag i sina ätstörningar och skrivit till mig, både på bloggen och min privata email adress. Det gör mig så glad. Ätstörningskliniker har kontaktat mig och berättat att väldigt många sökt hjälp efter mitt “Det blir bättre” program. I detta inlägg berättar jag om bulimia nervosa. Här kommer en officiell förklaring, som jag hittat på internet

Bulimia Nervosa

En person som lider av Bulimia Nervosa hetsäter och kompenserar sedan ätandet för att slippa gå upp i vikt och för att döva sina känslor. Med kompensation menas här kräkning, användande av laxermedel, överdriven träning eller sträng diet. Bulimikern tänker gång på gång att hon ska sluta att hetsäta. Hon vill gå ner i vikt och äter periodvis därför alldeles för lite. Till slut tar hungern över, hon tappar kontrollen och hetsäter. Hon skäms och känner sig värdelös för att hon inte kan hantera en så “basal” sak som maten. Bulimikern skäms fruktansvärt för sitt hetsätande. Ofta kan bulimikern ha sitt missbruk i hemlighet under lång tid.

Psykiska symptom/Fysiska symptom

-Koncentrationssvårigheter -Depression -Självförakt -Trötthet -Försämrat minne -Humörsvängningar -Frätskador på tänder -Kaliumbrist -Muskelsvaghet -Svullnad -Mag- och tarmproblem -Uttänjd magsäck -Menstruationsstörningar

Vilka tecken finns?

Bulimikern är svårare att upptäcka än anorektikern för ofta syns det inte på personen i fråga. Hon kan bli svullen i ansiktet av kräkningarna. Mat kan försvinna hemma, hon kan gå på toaletten genast efter en måltid och humöret kan skifta ovanligt mycket. Hon tänker hela tiden på att sluta hetsäta men det går helt enkelt inte.

Jag upplevde bulimin som den värsta av de tre ätstörningar jag haft. Då man lider av anorexi och ortorexi, har man ofta endorfiner i kroppen eftersom man rör på sig så mycket. Det gör att man TROR att man är frisk.
En bulimiker är däremot för det mesta deprimerad. De flesta av bulimikerna jag träffade på Stockholms Centrum för Ätstörningar hade haft destruktiva tankar (bl.a. självmord) och en stor del av tjejerna skar sig också.
Man beter sig väldigt osocialt. Man är så rädd för att råka ut för anfallen, då man måste äta och spy. En bekant till mig, som varit både narkoman och bulimiker, har berättat att begäret att äta&spy kan liknas vid begäret efter knark. Det är ytterst svårt att stå emot. Man väljer ensamheten framom sällskapet av andra människor. Det “oundvikliga” valet gör att man blir ännu mer deprimerad. Man känner sig som en dålig vän och medmänniska, eftersom man inte vill träffa någon och helst inte ens svara i telefon.

Min bulimi började i oktober 1999, då jag bodde i Notting Hill (London). Ett och ett halvt år tidigare hade jag stämt min amerikanska manager för att han tagit all min inkomst under ett års tid i LA. Den rättegången var vi klara med våren 1999 och efter det såg allt bra ut igen…tills…en bekant till min manager stämde mig för förtal, i LA. Han ville ha 10 miljoner dollar för att jag berättat om snuskiga bilder han visat för mig i LA. Då rasade allt. Plötsligt hade en annan person tagit kontrollen över mitt liv.

Bulimikerna kan delas upp i två grupper. De som har det svårast på morgonen och de som får dessa ångestkänslor mot kvällen och natten. Jag hörde till den senare gruppen.

Jag flyttade till Sverige i oktober 2002, då jag började repetera med Marko Lehtosalo och Cirkus Cirkör inför vår show “Fantastix” på Hamburger Börs, som hade premiär i januari 2003. Efter våra föreställningar brukade jag först köra hem dansaren Eva Jonsson och efter det skulle jag köra raka vägen hem till min lägenhet i Nacka. De flesta nätter blev det inte så. Istället körde jag till 7eleven, McDonalds eller Statoil och köpte glass, godis, lasagne, muffins, eller annat som jag visste att skulle gå att spy upp relativt lätt. Sedan körde jag hem, gråtande i bilen för att jag visste vad som komma skulle. Efter att jag hade ätit och spytt kunde jag inte somna eftersom jag kände mig så rutten och misslyckad för att jag inte hade kunnat låta bli. Jag vakade oftast till halvfyra-halvfem på morgonen. De flesta morgnar gick jag upp extremt tidigt, drack starkt kaffe och åkte genom centrum ut till Gärdet för att träna med min personliga tränare.
På dagarna köpte jag aldrig mat i samma affär som dagen innan. Jag var livrädd för att någon skulle komma på mig. En bulimiker är ständigt rädd för att andra skall märka att man äter ovanligt mycket och spyr. I “Det blir bättre” fanns det tyvärr inte plats med allt jag skulle ha velat få sagt flera dagar (under tre veckors tid) och producenten var tvungen att klippa ihop det till 43 minuter. Vi filmade bl.a. en scen där jag visade hur en anorektikers, ortorektikers och bulimikers “mat-dag” ser ut. Jag hade lagt upp maten på tallrikar. I en scen, som visades i programmet, låg det bullar och choklad på ett fat. Det verkade kanske konstigt för er som tittade, men det låg kvar efter att jag precis innan berättat om hur mycket onyttigheter, “förbjudna livsmedel”, jag kunde proppa i mig innan jag spydde då jag var bulimiker.

Spottkörtlarna i kinderna sväller upp extremt mycket när man spyr. Man blir svullen runt käken och på kinderna. Under mina år som bulimiker smorde jag ofta in ansiktet med cellulit-kräm när jag lade mig. Innan jag skulle uppträda eller fotograferas, satte jag hemorroid-kräm under ögonen. Jag använde ofta solglasögon och keps för att dölja svullnader. Alla dessa “knep” lärde jag mig av modeller och andra kändisar i USA och England. Det är fruktansvärt att jag gjort så här! Jag får vara glad för att mina ögon inte tagit skada.

Jag tog ofta laxeringsmedel och vätskedrivande tabletter. Dessa gjorde allt bara värre. Min mage och mina tarmar slutade fungera normal. Jag kände mig ständigt svullen om magen och förstoppad. På slutet av min bulimi blev lavemang också något jag tog till rätt så ofta.

Som jag berättat innan i ett blogginlägg, så beställde jag också livsfarliga bantningspiller på nätet. Det är vanligt bland alla som lider av ätstörningar.

När man spyr, tappar man elektrolyter. Dessa kroppsalter och mineraler är jätteviktiga för att hjärtat skall fungera normalt. Hjärtrytmen styrs av elektriska impulser och störs denna med en elektrolytrubbning eller rubbning i syra-bas balansen så kan man få allvarliga problem med hjärtat.
Tills man lyckats komma ur beteendet (bulimin) är det viktigt att ta t.ex. Resorb, Holistic: BasBalans eller Basica Vital pulver alla de dagar man spyr.

Kräkningar ger ofta skador på matstrupen (esofagit) vilket kan ge bröstsmärtor som symtom. Hetsätning i kombination med kräkning ger också ofta upphov till magkatarr, med smärtor i maggropen och sura uppstötningar. Jag fick åka in på SÖS tre gånger under sommaren 2006 på grund av smärtor i magen.

Emaljen på tänderna brukar ta rejält stryk. Jag har plast på tre tänder pga bulimin. Det tar många månader att bli normal i ansiktet och kroppen efter att man slutat spy. Men det är värt att vänta ut tiden. Jag mår så fruktansvärt mycket bättre av att se mitt ansikte idag, än på dessa bilder nedan, då jag spydde flera gånger per dag.

Jag förstår inte hur min kropp klarat av all denna pina i så många år!

Här bodde jag när jag började spy (Pembridge Crescent i Notting Hill)
Min barndomsvän Mari Suomalainen råkade också bo i London eftersom hon jobbade där som sjuksköterska. Hon sov ibland över hos mig för att hon var orolig över hur dåligt jag mådde psykiskt.
Mari och jag på min skivrealease för "Linda Brava" i London
Reklamaffischen för vår show "Fantastix"
Dansösen Eva Jonsson och jag (efter en av Fantastix showerna)
På "kändis-resa" i Norge
På samma kändis-resa, med keps och solglasögon!

Veronica Maggio, Karin Jihde, Monica Ramos, Andreas Landegren

20110527-074450.jpg

Uppträdde på Josefinas igår ikväll. (Väldigt fint organiserad tillställning) harpisten Monica Ramos och pianisten Andreas Landegren ackompanjerade mig. Det blev klassisk, pop och en finsk folklåt.
Veronica Maggio uppträdde efter mig. Träffade hennes man och gulliga son på soundcheck. Veronica är väldigt gullig och anspråkslös och en fantastisk artist.
Efteråt träffade jag äntligen Karin Jihde. Vi har haft lite kontakt via våra bloggar och per email. Vad trevlig Karin var! Och vacker…
Idag skall jag till Lund med pianisten Carina E Nilsson.

20110527-074242.jpg
Önskar alla en härlig fredag! Kram, Linda

Bantningspiller VARNING

Vi filmade “Det blir bättre” flera dagar under ett par veckors tid. Det blev många timmar inspelat material. Programmet var bara 43 minuter långt efter reklam. Det var mycket viktig information som tyvärr pga tidsbrist inte kom med.

Jag berättade att jag beställt bantningspiller på nätet då jag var bulimiker. Det är fruktansvärt och oerhört ansvarslöst att uppmuntra folk att skaffa dessa piller. Har sett att några kändisbloggare gjort det. Dessutom har de sagt att tabletterna inte är farliga.

Jag är lyckligt lottad att jag inte dött av medicinerna. Jag hade ofta hjärtklappning. Jag kunde känna varje hjärtslag i bröstet. Emellanåt slog hjärtat så fort och “aggressivt” att jag trodde jag skulle spy upp det. Jag fick svindel och humörsvängningar. Jag kunde plötsligt bli väldigt deprimerad. Ofta fick jag lägga mig på golvet hemma för att lugna ner hjärtat och inte svimma.

Här är preparaten jag beställde:

HOODIA
EPHEDRA
MA HUANG
REDUCTIL
BURN

Vill alltså upprepa att dessa är fruktansvärt farliga! !! Använd INTE dessa!!!!!!!!!!

Jag vill uppmana alla er som lever med eller nära någon med en ätstörning att kolla datorn som den ätstörda använder. Min man Martin kollade min dator i början av vårt förhållande när jag jobbade i New York en vecka och såg att jag hade varit inne på sidor med bantningspiller. Jag hade inte berättat för honom att jag använde bantningspiller. Det är en av de bästa saker som hänt mig, att Martin upptäckte detta.

Vincent, Telenor, träning och fika

Hej på er! Jag är så glad för att det fortfarande väller in email ang ätstörningar på min privata adress och även här på bloggen.
Riksföreningen mot ätstörningar, anorexi bulimi kontakt, mejlade mig också:

Hej Linda!

Jag skriver till dig för att visa min och mina kollegors uppskattning över ditt deltagande i TV3:s serie “Det blir bättre”.

Vi var flera som blev berörda när vi såg programmet och jag upplever att du verkligen visade på vilken svår och plågsam sjukdom som ätstörningar är, men även att det går att bli helt frisk och fri från en ätstörning.

Vår pressansvariga Hanna Kihlander satt med i chatten efter sändningen och upplevde att hon kunde bidra med sin kunskap.

Efter programmet har dessutom fler än vanligt kontaktat oss för att få hjälp med sina problem, några har hänvisat till söndagens program och menar att det bidrog till att de nu vågat söka hjälp.

Så visst hjälpte du andra människor genom att berätta din historia.

Tillsammans fortsätter vi vårt arbete mot ett friskare samhälle, fritt från snedvridna kroppsideal.

Varma hälsningar

Sandra Thorberg
Regionsansvarig Stockholm

Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt
Nybrogatan 66, 114 41 Stockholm
stockholm@abkontakt.se
http://www.abkontakt.se

Detta mejl betyder så mycket för mig. Jag deltog i programmet för att alla de som inte vågat söka hjälp, skulle göra det. Känner mig så glad och lättad för att så många hört av sig och dessutom sökt hjälp efter programmet.

För övrigt har livet fortsatt som vanligt. Olivia fick skor från Vincent, jag tränade superpass med Thomas på Stockholm Muay Thai (sååååå kul), fixade nytt företagsabonnemang på Telenor Farsta Centrum (Christer och Love är riktiga toppenkillar på att få kunderna att trivas och gå över till Telenor) och tog en fika på Wayne’s Coffee i Farsta Centrum. Newroz är så gullig. Hon får mig att vilja gå tillbaks till just dem när jag tar en fika i Farsta.

Kram, Linda

20110518-105453.jpg

Ortorexi

De som inte haft ätstörningar har oftast ej heller hört om ortorexi. Det komiska är att den ätstörningen som idag finns mest runt omkring oss, överallt, är just ortorexi.

Ortorexia Nervosa – träningsnarkomani
Ortorexi är en ätstörning som innebär att den drabbade fastnar i ett tvångsmässigt “hälsosamt” och oftast väldigt fettsnålt ätande och ägnar sig samtidigt åt överdriven fysisk träning.
Ortorexia nervosa är ännu ingen egen diagnos utan räknas för närvarande till diagnosen UNS – “ätstörning utan närmare specifikation”. Sjukdomen kan kallas vara en form av “träningsnarkomani” kombinerat med en så strikt kosthållning att det är farligt för den drabbade.
När jag hade ortorexi, upplevde de flesta att jag var oerhört duktig och levde sunt, vilket många dessutom avundades. Ingen kunde förstå att det var frågan om tvångsmässig träning, på bekostnad av mitt privata/sociala liv och skräck för all mat som enligt mig själv kunde vara ohälsosam, “smutsig” för kroppen eller kaloririk.
En ortorektiker fyller tallriken med så mycket “grönt”, att folk omkring tror att man äter väldigt mycket.
Jag uteslöt till en början allt animaliskt fett och mot slutet av ortorexin hade jag även uteslutit vegetabiliskt fett.
Inga kolhydrater i form av pasta/potatis/ris/quinoa/bulgur och nästan inget bröd. Lite rågbröd då och då. På smörgåsen satte jag inget smör/margarin, utan en tunn skiva kalkon och gurka eller tomat. Jag åt lite gröt på morgnarna.
Inget socker, inte ens sötningsämnen, var “tillåtna”. Periodvis så var jag så rädd för sötman i frukter, att jag inte kunde äta dem. Mörkgröna syrliga äpplen åt jag.
Grönsaker, groddar och sallad åt jag däremot i större mängder, utan någon som helst dressing.
Jag åt tonfisk, vit fisk eller kalkon. Under mina två sista år som ortorektiker, förbjöd jag kockarna på restauranger där jag åt, att ens använda olja vid tillagning av maten. Äggvita var också populärt på min meny. På kvällarna kunde jag äta fettfri yoghurt med Diet-pulver i (tror det hette Diet Pro) ifall jag inte ätit middag.
Jag drack vatten. De få gånger jag  drack alkohol, blev det vodka blandat med “Ramlösa” och färskpressad lime. Någon klunk champagne, när jag var tvungen.
Jag bokade alltid “Low Calorie” eller “Low Cholesterol” mat på flygen.
När mat bokades till mina uppträdanden och när jag bodde på Playboy Mansion, ljög jag att jag hade någon matallergi, för att slippa förklara varför jag åt så selektivt. Jag minns att jag tyckte det var trist att nästan alla jordgubbar på Playboy Mansion alltid var doppade i mörk choklad. Jag älskade ju jordgubbar, men kunde inte äta dem pga chokladen.

Jag tränade extremt mycket. Gick på gym, sprang och cyklade. Jag ville alltid få in 8 träningspass per vecka (2 på söndagar), trots att mitt liv var superhektiskt och jag flög mellan länder och kontinenter ett par tre gånger per vecka. Jag kollade upp att det fanns ett bra gym på varje hotell jag skulle bo på.
När jag flög längre sträckor tränade jag ständigt min kropp när jag satt i flygstolen. Jag spände magmuskler, benmuskler och rumpmuskler, om och om igen, i olika tempon, tusentals gånger.
Ifall jag tyckte att jag hade ätit för mycket, så tränade jag en halv till en timme extra på mitt nästa träningspass.
I London gick jag LÅNGA powerwalks, nästan varje dag. När jag tog ett steg med vänster ben, drog jag ihop vänstra sidan av mina magmuskler och vid högra steget högra sidan.
När jag tittade på TV låg jag på golvet och gjorde övningar för ben, rumpa, mage och armar.
Jag åkte ofta till Italien själv för att kunna åka skidor HELA dagen. Jag var först upp i backarna och sist ner. Jag åkte så långa åk som möjligt för att förbränna fett.
Jag smorde in mig med cellulit-krämer varje kväll, trots att jag inte hade celluliter.

Jag var alltså inte frisk under dessa år, varken psykiskt eller fysiskt. Jag hade ingen mens under många år för att jag ständigt hade endast 9-10 % kroppsfett (en kvinna skall ha 20-30). Folk tror att man är sjuk endast i de fallen man blivit så mager att knäskålarna är bredare än låren. De som tror så, tror fel.

Det är svårt att se denna sjukdom hos en annan. Här är bilder på mig från de åren jag led av ortorexi (kost-, bantnings- och träningsmani).

Polaroid från Playboy fotograferingen
Min kalender 1998
Modell för Björn Borg
Med min violinlärare i Bloomington Indianapolis
Alison Reynolds tog denna bild
Med pop-rock musikerna Dave Gregory, Chris Blackwell och Dave Gregory i England
På köpcentrum i Beverly Hills
Med Playboy fotografen Arny Freitag och en del av teamet
Spelade på min bästis, Pias, bröllop
Med Chris Blackwell och Dave Gregory
I Chipping Norton Studios i England
Jukka Mykkänen har tagit bilden
Fotografering i LA
Uppträdande
Hemma hos "The Bold and the Beautiful" producenten
Med min ex manager och hans team i LA

Uppträdde i stor RAI Uno show i Sorrento

NEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Let’s Dance fick mig INTE att insjukna i bulimi!

Klick intervjun är korrekt! Tusen tack till Frida Hubenette Högberg!
Klicks intervju
Denna artikel är också rätt skriven. Stort tack till David Lillemägi!
Den här artikeln är helt knäpp och vriden
Bullshit!
Jag spydde EN gång under Let's Dance!
Spydde INTE på grund av domarnas kritik!

Blir så upprörd för att tidningarna förvrängt det jag sagt. Jag har sagt att SISTA gången jag spydde (alltså en spy-attack på toaletten) var under Let’s Dance. Jag hade varit ortorketiker/anorektiker 1985-1999 och bulimiker från 1999 framåt. Under åren 2000, 2001, 2005 och 2006 spydde jag periodvis upp till 7-8 gånger per dag.

Jag fick hjälp på Stockholms Centrum för Ätstörningar i september 2006. I december 2006 (då jag träffade min man Martin) lade jag upp en plan för mitt tillfrisknande. Mitt mål var att vara frisk 2 år senare (december 2008). Jag tecknade en osynlig linje framför mig och på den linjen drog jag flera korta linjer på tvären. De “tvärlinjerna” som låg närmast mig hade jag ritat rätt så tätt in på varandra och de som var längst bort, var väldigt långt ifrån varandra. Alla dessa tvärlinjer representerade mina enskilda spyattacker/återfall. Under år 2007 spydde jag inte alls lika ofta som 2006 och under 2008 hände det bara EN ENDA KVÄLL! Den kvällen råkade vara en kväll då jag tävlat i Let’s Dance. Jag var missnöjd med mitt fotarbete i tävlingen. För att förklara detta en gång till: Gången då jag spydde innan denna ENA kväll under Let’s Dance var under min turné i USA 2007 (42 konserthus/städer under oktober och november)

Let’s Dance var en underbar upplevelse! Det var så otroligt kul och givande att vara med. Att dansa visade sig vara något av det roligaste man kan göra. Är riktigt förbannad för att tidningar ringt Let’s Dance domare, ja t.o.m. producenten, och frågat ifall de märkte något.
Jag har ALDRIG spytt efter Let’s Dance, inte ens under graviditeten. Jag var på slutsträckan av mitt tillfrisknanade. Det är klart att varje kvinna alltid tycker att man kunde vara smalare/snyggare, men Let’s Dance fick inte mig att må dåligt över hur jag såg ut. Jag var ju med när Stefan Wåhlberg designade kläderna åt oss.
Aftonbladet skrev att Let’s Dance sätter press på tjejerna/kvinnorna som deltar. DET STÄMMER INTE I MIN VÄRLD!!! Jag har jobbat med supersnygga dansare omkring mig på scen sedan 1996 och dessutom sett väldigt snygga skådespelare och dansare i omklädningsrum och på scenen på teatern där mina föräldrar jobbat sedan jag var bebis. Det påverkar mig inte över huvudtaget.

Nu har jag sagt mitt. Önskar alla en härlig kväll!

NEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Let's Dance fick mig INTE att insjukna i bulimi!

Klick intervjun är korrekt! Tusen tack till Frida Hubenette Högberg!
Klicks intervju
Denna artikel är också rätt skriven. Stort tack till David Lillemägi!
Den här artikeln är helt knäpp och vriden
Bullshit!
Jag spydde EN gång under Let's Dance!
Spydde INTE på grund av domarnas kritik!

Blir så upprörd för att tidningarna förvrängt det jag sagt. Jag har sagt att SISTA gången jag spydde (alltså en spy-attack på toaletten) var under Let’s Dance. Jag hade varit ortorketiker/anorektiker 1985-1999 och bulimiker från 1999 framåt. Under åren 2000, 2001, 2005 och 2006 spydde jag periodvis upp till 7-8 gånger per dag.

Jag fick hjälp på Stockholms Centrum för Ätstörningar i september 2006. I december 2006 (då jag träffade min man Martin) lade jag upp en plan för mitt tillfrisknande. Mitt mål var att vara frisk 2 år senare (december 2008). Jag tecknade en osynlig linje framför mig och på den linjen drog jag flera korta linjer på tvären. De “tvärlinjerna” som låg närmast mig hade jag ritat rätt så tätt in på varandra och de som var längst bort, var väldigt långt ifrån varandra. Alla dessa tvärlinjer representerade mina enskilda spyattacker/återfall. Under år 2007 spydde jag inte alls lika ofta som 2006 och under 2008 hände det bara EN ENDA KVÄLL! Den kvällen råkade vara en kväll då jag tävlat i Let’s Dance. Jag var missnöjd med mitt fotarbete i tävlingen. För att förklara detta en gång till: Gången då jag spydde innan denna ENA kväll under Let’s Dance var under min turné i USA 2007 (42 konserthus/städer under oktober och november)

Let’s Dance var en underbar upplevelse! Det var så otroligt kul och givande att vara med. Att dansa visade sig vara något av det roligaste man kan göra. Är riktigt förbannad för att tidningar ringt Let’s Dance domare, ja t.o.m. producenten, och frågat ifall de märkte något.
Jag har ALDRIG spytt efter Let’s Dance, inte ens under graviditeten. Jag var på slutsträckan av mitt tillfrisknanade. Det är klart att varje kvinna alltid tycker att man kunde vara smalare/snyggare, men Let’s Dance fick inte mig att må dåligt över hur jag såg ut. Jag var ju med när Stefan Wåhlberg designade kläderna åt oss.
Aftonbladet skrev att Let’s Dance sätter press på tjejerna/kvinnorna som deltar. DET STÄMMER INTE I MIN VÄRLD!!! Jag har jobbat med supersnygga dansare omkring mig på scen sedan 1996 och dessutom sett väldigt snygga skådespelare och dansare i omklädningsrum och på scenen på teatern där mina föräldrar jobbat sedan jag var bebis. Det påverkar mig inte över huvudtaget.

Nu har jag sagt mitt. Önskar alla en härlig kväll!

Frisörbesök hos F&M och lunch med Carina

Hej alla ni kära bloggläsare! Hoppas ni haft en underbar dag. Jag fixade håret hos underbara Matthias på F&M och åt lunch med världens bästa Carina på ett fantastiskt fika/lunch-ställe, Svindersvik, nära Sickla. Matthias visade ett reportage om oss som precis är ute i tidningen “Frisör”.

Här hittar ni Matthias och Fredrik:   http://www.fomhair.se

Kan varmt rekommendera Svindersviks brygghus:  http://www.svindersviksbrygghus.se/

Frågor och svar gällande ätstörningar och “Det blir bättre”!

HEJ OCH TUSEN TUSEN TACK FÖR ALLA MEDDELANDEN!
JAG HAR ÄVEN FÅTT MÅNGA BREV SKICKADE TILL MIN PRIVATA EMAILADRESS OCH TILL MIN FACEBOOK-MAIL. JAG BLIR ALLDELES TÅRÖGD NÄR JAG LÄSER ERA BREV. JAG VILL KRAMA OM ER ALLA, JAG SKULLE VILJA FINNAS DÄR FÖR ER.
PUBLICERAR MÅNGA FRÅGOR&SVAR I DETTA BLOGGINLÄGG.
KRAMAR OCH VARMA TANKAR TILL ER, LINDA


Hej Linda!
Jag blev så berörd av att se dig på ”det blir bättre”. Jag hann inte se programmet på sändningstid men såg det i efterhand och talet du höll i slutet fick mig att börja gråta. Vet du varför? -, Jo för att JAG har varit en Linda som mått så otroligt dåligt pga ätstörningar och inte vågade söka hjälp. Jag skämdes, tröståt, spydde, kontrollerade maten, vikten och förlorade mig själv helt och hållet. Jag sökte hjälp på en ätstörningsklinik och fick hjälp men jag kan än idag inte säga att jag är fullt frisk för det är jag inte. Hur lyckades du blir helt frisk?
När du beskrev ensamheten så kände jag igen mig såå mycket… Jag har känt mig så otroligt ensam och många ggr än i dag känner jag mig ensam för nu är jag inte längre ”med ätstörningen” utan bara ”jag” och det har och fortfarande är otroligt svårt att bara vara jag. Hur har du klarat det, att bara vara Linda UTAN ätstörningen?
Det är otroligt FÅ ggr jag blir berörd av någon som jag inte känner men eftersom jag själv varit där du varit och känt helvetet och levt i ett helvete så berörde du mig ända in i själen. Jag önskar att jag någon gång får träffa dig personligen för jag hade också velat sitta med och lyssna på dig när du berättade om dina ätstörningar. Om du någon gång kommer hålla någon föreläsning hoppas jag få närvara och hoppas få träffa dig då. Du är grym!

DET ÄR VÄLDIGT BRA OCH MODIGT AV DIG ATT BERÄTTA DETTA FÖR MIG. JU MER MAN PRATAR OM DET, DESTO BÄTTRE KÄNNS DET. GENOM ATT SÄGA HUR MAN KÄNNER FÖRMINSKAR MAN SJUKDOMEN OCH DEN BÖRJAR KÄNNAS MINDRE SKAMLIG.

PROCESSEN ATT BLI FRISK TOG CA 1,5 ÅR FÖR MIG. JAG HADE FÖRSÖKT PÅ EGEN HAND SEDAN ÅR 2000, MEN RÄKNAR INTE DE ÅREN SOM EN DEL AV TILLFRISKNANDET. INGEN KLARAR AV EN SÅDAN PROCESS PÅ EGEN HAND.

VARJE GÅNG JAG BÖRJADE KÄNNA ÅNGEST OCH RÄDSLA FÖR ATT JAG SKULLE ÄTA&SPY, RINGDE JAG TILL MARTIN OCH TALADE OM FÖR HONOM EXAKT VAD  JAG KÄNDE OCH TÄNKTE. DET HJÄLPTE MIG MYCKET. OFTAST HJÄLPTE DE SAMTALEN MIG ATT SLIPPA DE HEMSKA TANKARNA. DET ÄR OERHÖRT VIKTIGT ATT MAN HAR NÅGON SOM MAN KAN RINGA ELLER SMSA NÄR KÄNSLAN KRYPER ÖVER EN. JAG GAV MITT MOBILNUMMER TILL EN TJEJ PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN (NÄR VI BÅDA GICK DÄR) FÖR ATT HON SKULLE HA NÅGON ATT SMSA NÄR ÅNGESTEN KOM. HON HADE INGEN ANNAN ATT PRATA MED.

I OCH MED ATT MARTIN FLYTTADE IN HOS MIG I BÖRJAN AV 2007, SÅ BLEV JAG TVUNGEN ATT BÖRJA ÄTA REGELBUNDET MED HONOM. RUTINER HJÄLPER DIG ATT BLI FRISK SNABBARE. FÖRSÖK ALLTID HA SÄLLSKAP NÄR DU ÄTER. UNDVIK ATT ÄTA SJÄLV!!

NÄR JAG SPYDDE 7-8 GGR PER DAG, GRÄT JAG VARJE GÅNG OCH LOVADE MIG SJÄLV ATT DET VAR SISTA GÅNGEN! JAG SKULLE ALDRIG MER SPY. MEN SNART STOD JAG BÖJD ÖVER TOALETTEN IGEN. NÄR JAG TRÄFFADE MARTIN, PLANERADE JAG MITT TILLFRISKNANDE PÅ ETT HELT ANNAT SÄTT.JAG SATTE SOM MÅL ATT VARA FRISK OM 2 ÅR, ISTÄLLET FÖR ”IDAG”. JAG TÄNKTE TILLFRISKNANDET SOM EN LINJE, MED EN MASSA LINJER PÅ TVÄREN. DET VAR ALLA MINA ÅTERFALL. FÖRST LÅG ALLTSÅ LINJERNA RÄTT SÅ TÄTT EFTER VARANDRA, MEN JU LÄNGRE JAG KOM PÅ LINJEN, DESTO STÖRRE BLEV MELLANRUMMET MELLAN STRÄCKEN…TILLS DET SISTA MELLANRUMMET FLÖT UT I UNIVERSUM.

DU KOMMER ATT KUNNA BÖRJA LEVA ETT LIV, UTAN MINNEN OCH PÅMINNELSER OM ÄTSTÖRNINGARNA NÄR DU ÄTER.
STOR KRAM, LINDA

Finaste Linda. Tackar dig allra ödmjukast för det hittills mest känslosamma programmet Det blir bättre..
Satt och grät mig igenom programmet igår. I dom tidigare programmen har jag blivit berörd, utan tvekan, men det kändes som om ditt program verkligen slog an på rätt sträng..
Du måste verkligen haft en skyddsängel. Någon som vakat över dig, tills du kom på rätt sida av vägen. Den serpentinväg du var inne på kunde slutat väldigt illa.
Kan inte annat än bli förbannad på den lärare du hade i kyrkan. Läraren som var så sträng att du fick psykiska men av att vara där. Så ska ingen behöva ha det.
Att kasta ur sig ord som man inte tror kommer göra skada, kan göra större skada än någon kan föreställa sig. Tyvärr förekommer det än idag aningslösa föräldrar. Nu skyller inte jag något av det du gått igenom på dina föräldrar, men någonstans i bakhuvudet så har din fars ord alltid funnits med dig.
Jag hoppas du idag har förstått vilken enorm talang du besitter och att du idag kan vara snäll mot dig själv och varje dag ge dig själv beröm. För det är du verkligen värd.
Kramar/Annelie

TUSEN TACK ANNELIE FÖR DE FINA ORDEN. JAG HAR BLIVIT MYCKET BÄTTRE PÅ ATT TYCKA OM MIG SJÄLV. DET KÄNNS FAKTISKT JÄKLIGT SKÖNT. STOR KRAM, LINDA

Tack Linda.
Jag har en dotter med anorexi. tack för att du berättar att ni inte är ensamma. Du är verkligen en förebild.
Kram

JAG ÄR SÅ OTROLIGT TACKSAM FÖR ATT NI FÖRÄLDRAR TITTAT PÅ DETTA PROGRAM. JAG KAN FÖRSTÅ ATT DET ÄR NÄSTINTILL OMÖJLIGT ATT BEGRIPA VAD SOM FÖRSIGGÅR I HJÄRNAN OCH SJÄLEN PÅ DEN SOM HAR EN ÄTSTÖRNING. MINSTA LILLA ORD SOM EN FÖRÄLDER SÄGER KAN BLI FEL. OFTA HÖR MAN PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN ATT EN FÖRÄLDER TILL EN ANOREKTIKER ELLER ORTOREKTIKER SAGT ”VAD BRA ATT DU HAR BLIVIT LITE RUNDARE” ELLER ”VAD BRA ATT DU GÅTT UPP I VIKT”. DÅ MENAR FÖRÄLDRARNA BARA VÄL, MEN DE FÖRSTÅR INTE ATT DET KAN VARA FÖRÖDANDE. DET ÄR EXTREMT SVÅRT ATT VARA FÖRÄLDER TILL ETT BARN MED ÄTSTÖRNINGAR. JAG KAN TÄNKA MIG ATT MAN KÄNNER SIG MAKTLÖS OCH OLYCKLIG. MAN TROR ATT MAN GJORT NÅGOT FEL, PRECIS SOM BARN TILL MISSBRUKARE GÖR.

DET VIKTIGASTE ÄR ATT FINNAS DÄR, ATT VISA ATT MAN ÄLSKAR SITT BARN, ATT HITTA PÅ ROLIGA SAKER/UTFLYKTER TILLSAMMANS, ATT SÖKA BÄSTA HJÄLPEN SOM FINNS.

STOR KRAM TILL ER BÅDA, LINDA

Hej Linda.
Jag vill skriva för att tacka dig för att du var med i “Det blir bättre”. Jag har varit anorektiker och ortorektiker, och lider nu av bulimi som kommer och går i perioder. Jag har lyckats göra karriär inom akademi, och har alltid varit perfektionist med skyhöga krav på mig själv. Jag kände så väl igen mig i din beskrivning av sjukdomen och applåderar att du vågade berätta. Jag har trott, liksom du, att jag skulle klara av att göra mig kvitt sjukdomen själv. Det har verkligen tärt på mig, både fysiskt och psykiskt, men kanske allra mest på mina relationer.
Det jag verkligen vill tacka för är att min man såg programmet och tyckte äntligen att han förstod att det inte handlade om mat. Genom alla år av terapi och samtal har han inte riktigt kunna släppa det där med att “det är bara att lägga av”. Jag klandrar honom inte på något sätt, terapin har varit fokuserad på mig och jag har inte riktigt kunnat prata om sjukdomen, speciellt inte när jag varit dålig. Jag har velat hålla honom utanför till varje pris, kanske mest på grund av skammen jag känner eftersom jag är så långt bortom den kontrollen jag vill ha. Så här i efterhand kan jag se hur fruktansvärt ensam man gör sig, ensammare än man tror – jag släppte inte ens in personen jag älskar mest av alla. Han har stannat och stöttat mig med det lilla han kunnat förstå, och så här när det är på väg att bli bättre så skattar jag mig så otroligt lycklig.
Kramar

TUSEN TUSEN TACK FÖR DETTA MEDDELANDE! JAG ÄR SÅ GLAD! DET ÄR FANTASTISKT ATT PROGRAMMET KUNDE HJÄLPA DIN MAN ATT FÖRSTÅ. LÄS MINA ANDRA SVAR I DETTA BLOGGINLÄGG OCH BE DIN MAN LÄSA ALLA FRÅGOR/KOMMENTARER OCH FRAMFÖRALLT MINA SVAR. NI KOMMER ATT HA STOR NYTTA AV DET. HÖR AV DIG IGEN OCH BERÄTTA HUR DET GÅR…

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
Du var helt underbar i programmet igår, grät mkt när du berättade o även om jag inte haft dom problem som du haft , men andra problem så vet jag hur mkt man håller allt inom sig, jag har aldrig vågat be mina vänner om hjälp pga av att man inte vill vara till besvär, men du fick mig att förstå att riktiga vänner det är dom som finns där för en hela tiden…
Kram Carola

SOM DU SJÄLV SKRIVER HÄR, DE RIKTIGA VÄNNERNA VILL HJÄLPA OCH FINNAS DÄR FÖR EN HELA TIDEN. LÅT DINA VÄNNER KÄNNA SIG SOM HJÄLTAR, SOM RÄDDARE I NÖDEN. MAN MÅR BRA NÄR MAN VET ATT MAN KAN HJÄLPA ANDRA. BERÄTTA FÖR DEM. GRÅT INFÖR DEM. LÅT DEM HJÄLPA DIG!

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
Blev så berörd av ”Det blir bättre” när du var med igår. Jag är själv nere i träsket, och jag satt med min Mamma och kollade på detta och vi båda satt och grät. Jag för att jag kände igen mig så mycket i det du berättade och Mamma för att hon började förstå vad det är jag har gått och lidit med i flera års tid.
Jag är glad att jag kollade på programmet igår och vill tacka dig tusen gånger för att du ställde upp i programmet – du gjorde det så bra och ditt tal du höll i slutet var otroligt vackert!
Tack än en gång.
Kram Emelie

VAD UNDERBART ATT HÖRA ATT JAG KANSKE BIDRAGIT TILL ATT DIN MAMMA BÖRJAR FÖRSTÅ HUR DU KÄNNER DIG. LÄS SVARET JAG SKREV PÅ FÖREGÅENDE KOMMENTAR. DET GÄLLDE OCKSÅ FÖRÄLDRAR.

TUSEN TACK FÖR KOMPLIMANGEN GÄLLANDE TALET. DET VAR ETT SVÅRT ÖGONBLICK FÖR MIG. DET NI INTE SÅG I PROGRAMMET VAR ATT JAG KOM IN , PRATADE MED ELEVERNA , BÖRJADE MITT TAL OCH BRAST I STORGRÅT. JAG FICK AVBRYTA, GÅ UT OCH LUGNA NER MIG (SANNA BRÅDING PEPPADE MIG) OCH ÅTERVÄNDA IN IGEN FÖR ATT HÅLLA DET TALET NI SÅG I SÄNDNINGEN.

HÄLSA DIN MAMMA FRÅN MIG OCH BE HENNE LÄSA MIN BLOGG.
STOR KRAM, LINDA

Jag ville bara säga vilken otroligt stark människa du är! Jag blev otroligt berörd av din historia, och jag satt och grät framför tv:en. Jag lider själv av ätstörningar, ortorexi, och jag kämpar med att försöka bli frisk. Men som du säger, man lever i ett ”helvete”, och det går inte en dag eller ens en minut då jag är fri från alla jobbiga tankar. Trots att jag sökt hjälp så känns det så hopplöst! Men när jag såg ditt program igår blev jag så glad att du lyckats bli frisk och lycklig!
Du är en förebild!

DET KÄNNS SÅ BRA ATT DU VÅGAR SKRIVA OM DETTA. DET ÄR ETT STORT STEG PÅ VÄGEN MOT ATT BLI FRISK. GÖR SOM JAG SKREV I ETT TIDIGARE SVAR, BERÄTTA OM DIN ÄTSTÖRNING FÖR NÅGON SOM STÅR DIG NÄRA OCH SÄG TILL HENNE/HONOM ATT DU ÖNSKAR ATT DU KUNDE RINGA ELLER SMSA VARJE GÅNG DJÄVULEN FÖRSÖKER TA ÖVER. DU SKALL FÅ SE ATT DET HJÄLPER!

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda,
Jag ville bara, precis som alla andra, berömma dig för det mod som du har visat. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, o därför vill jag inte skriva exakt vad jag känner för min kropp. Men jag vill att du ska veta att skammen som jag fick idag efter att jag hade varit inne på toaletten var otroligt starkare idag än det brukar vara, eftersom det känns som att jag har svikit dig på något sätt.
Jag vet att det låter jättekonstigt men jag ville bara att du skulle veta hur starkt du har påverkat mig. Du är så otroligt vacker och så otroligt smart och jag önskar dig all lycka i livet!
Mvh Frida

KÄRA FRIDA! DU HAR INTE SVIKIT MIG!!! DU HAR INTE SVIKIT NÅGON!!! DET GÅR INTE ATT BLI FRISK PÅ EN DAG. DET TRODDE JAG NÄR JAG VAR SJUK. MIN MAN AVDRAMATISERADE SPYENDET HELT. HAN HJÄLPTE MIG OCKSÅ ATT SLUTA TÄNKA PÅ DET SOM NÅGOT SKAMLIGT. VI PRATADE OM DET VARJE GÅNG DET KÄNDES SOM OM JAG SKULLE SPY IGEN.

LÄS ALLA MINA ANDRA SVAR I DENNA BLOGG. SPECIELLT DET DÄR JAG BERÄTTAR OM HUR JAG PLANERADE MITT TILLFRISKNANDE. JAG HADE EN 2-ÅRS PLAN. JA, DET LÅTER FÖRSKRÄCKLIGT, DET LÅTER SOM OM MAN INTE HAR EN CHANS ATT ORKA SÅ LÄNGE TILL, MEN TIDEN BARA RANN IVÄG OCH JAG SPYDDE SISTA GÅNGEN 1,5 ÅR EFTER ATT JAG PÅBÖRJAT GÅ I LUNCHGRUPPEN PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN.

STOR KRAM, LINDA

Råkade sappa in på programmet om dig igår. Vilket mod! Beundransvärt.
Vi behöver fler sådana som du!

TUSEN TACK OCH STOR KRAM, LINDA

Vi, min dotter och jag är mitt i eller kanske mot slutet av en intensiv tid av behandling för hennes ätstörning som kom som ett brev på posten. Hon är 15 år och går i nian och kände stor press på sig att duga och vara duktig. Som förälder var det ett hårt slag eftersom man anklagar sig själv. Vad har jag gjort för fel var det somjag hade i mina tankar första tiden. Men nu vet jag att man inte kan lägga skulden på sig själv utan saker händer och det handlar om att hitta en väg ut ur det och som du uttryckte flera gånger ta hjälp man kan inte gå ur det själv. Vi har fått och har fantastisk hjälp av Stockholms center för ätstörningar, precis som du, och är såååå tacksama för att det finns vård som är så genomtänkt och proffisionell genom hela resan gång. Att en hel instution verkligen tog oss på allvar och med sin otroliga kunskap och kompetens gjort och gör det bästa för oss. De gav mig som ensam vårdnadshavare i den här situationen styrka att vara stark och hård, att inte ge vika för de lögner som en person med ätstörning förmedlar hela tiden.
Jag tänker också på vilket ansvar man faktiskt har som vuxen, att vi ser våra barn och ungdomar och förmedlar att det är okej att vara den man är, du är bra som du är.
För min dotter var det tufft med betygsjakten som skapades bland klasskamraterna i klassen. Ett G är inte tillräckligt nu för tiden utan det ska vara MVG i alla ämnena för att man ska duga. Här har vi alla ett ansvar!!!
Tack än en gång för ditt fina program som gav mig och min dotter en stund av närhet, insik och bekräftelse på att det går att ta sig ur. Att man vågar sträcka ut sin hand och ta emot den hjälp och stöd som finns.
/Christina

VAD UNDERBART ATT HÖRA ATT NI FÅR HJÄLP PÅ STOCKHOLMS CENTER FÖR ÄTSTÖRNINGAR OCH ATT DU ÄR EN SÅ FANTASTISK MAMMA. DITT OCH ÄTSTÖRNINGSKLINIKENS STÖD KOMMER ATT RÄCKA TILL FÖR ATT DIN DOTTER EN DAG SKALL VARA HELT FRI FRÅN ÄTSTÖRNINGAR.

NI ÄR PÅ RÄTT VÄG! HÄLSA DIN DOTTER FRÅN MIG. STOR KRAM, LINDA

Helt fantastiskt program Linda!!! MODIGT!!!! Jag blev så glad att någon äntligen pratar om Ortorexi för jag har själv haft det och det övergick i anorexi..ingen märkte något..

JAG TROR PERSONLIGEN ATT ORTOREXI ÄR DEN MEST FÖREKOMMANDE FORMEN AV ÄTSTÖRNINGAR IDAG. TJEJER/KVINNOR HETSAS TILL ATT HA SÅ LITE FETT I KROPPEN ATT MAGMUSKLERNA/RUTORNA KOMMER FRAM. DET SJUKA I DEN HÄR TRENDEN ÄR DET, ATT 95% AV MÄNNEN INTE VILL HA EN KVINNA SOM ÄR LIKA HÅRD I KROPPEN SOM EN VÄLTRÄNAD KILLE. DE VILL HA NÅGOT “ATT TA I”. JAG HAR UMGÅTTS VÄLDIGT MYCKET MED MÄN/KILLAR MED OLIKA BAKGRUNDER. JAG HAR ALDRIG HÖRT ATT EN KILLE SKULLE HA SAGT ATT EN TJEJ/KVINNA BORDE GÅ NER I VIKT. DET ÄR VI KVINNOR, SOM SJÄLVA SÄTTER DENNA PRESS PÅ OSS. JAG HAR ALDRIG SETT ATT EN KILLE/MAN SKULLE HA SKRIVIT PÅ NÄTET OM NÅGON ANNAN KILLE/MAN SOM FRAMTRÄDER T.EX. I EN TV SHOW, ATT KILLEN PÅ TV-SKÄRMEN ÄR TJOCK ELLER FUL. DET ÄR NÄSTAN BARA TJEJER/KVINNOR SOM SKRIVER SÅ OM VARANDRA PÅ NÄTET. BEDRÖVLIGT!

DET SVÅRA MED ORTOREXI ÄR DET ATT MÅNGA OMKRING SKRYTER MED HUR “DUKTIG” ORTOREKTIKERN ÄR. DE ÄR NÄSTAN AVUNDSJUKA PÅ ATT DEN HÄR PERSONEN ÄTER SÅ “NYTTIGT” OCH ALLTID ORKAR TRÄNA. SANNINGEN ÄR ATT EN ORTOREKTIKER ÄR MANISK. DET HÄR MED TRÄNING OCH HÄLSOSAM MAT ÄR ETT MÅSTE! TYVÄRR SÅ LURAR ORTOREKTIKERN SIG SJÄLV OCKSÅ. IOM ATT DET UTSÖNDRAS ENDORFINER I KROPPEN DÅ MAN RÖR PÅ SIG, SÅ TYCKER MAN ATT MAN MÅR BRA OCH ÄR FRISK. DET SOM ÄR PÅ TOK DÅ ÄR ATT MAN PSYKISKT INTE ÄR FRISK OCH FETTPROCENTEN SJUNKER OFTA SÅ MYCKET ATT MENSEN UPPHÖR.

HUR MÅR DU IDAG? ÄR DU FORTFARANDE ANOREKTIKER, ELLER ÄR DU FRISK NU? HÖR AV DIG.
STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
Jag såg ditt program igår och jag måste bara tacka och säga hur fantastiskt jag tyckte att det var. Jag är så glad att det har blivit bättre för dig och jag tror att du har fått många tjejer att må bättre.
Kram Agnes

TUSEN TACK OCH STOR KRAM, LINDA

Linda, du har gjort en fantastisk insats genom att bjuda på dig själv. Du har räckt ut handen till oss och vi fattar den så gärna.
Anorexi/bulimi förstör liv, men genom mer kunskap, stöttning och pengar till sjukvården så kan det bli bättre.
Stor kram till dig Linda som har visat så mycket mod.
Kram även till alla er som kämpar mot detta helvete.

FINT SKRIVET. STOR KRAM TILL DIG! LINDA

Hej Linda.
jag tittade på ditt program igår och vill säga att du var fantastiskt. ditt tal och hela programmet visade så lite men ändå så mycket. när man själv lider av äs så förstod man allt du sa och berättade.
Jag grät mig igenom hela programmet och kände igen mig själv så mycket. jag har själv levt med samma hemligheter i snart 11 år och började gå hos Scä för ett år sedan men slutade pga av att jag var rädd.
jag är än idag inte frisk men jag kämpar hela tiden och har som du, hittat min ”Martin”.
Börjar fundera på att söka hjälp igen.
tack för din ärlighet och ditt bidrag i programmet.

VAD UNDERBART ATT DU HITTAT DIN ”MARTIN”! RUTINER ÄR BRA ATT HA OCH DET ÄR MYCKET LÄTTARE ATT FÖLJA ”SCHEMAT” MED EN ANNAN PERSON. KONTAKTA HONOM OMEDELBART NÄR DU KÄNNER OBEHAG, ÄVEN NÄR NI ÄR IFRÅN VARANDRA. HAN KOMMER ATT TYCKA ATT DU ÄR STARK SOM VÅGAR BERÄTTA DET FÖR HONOM.

STOR KRAM TILL ER BÅDA, LINDA

Tack Linda!
Grät när jag såg ditt program, har en svårt sjuk dotter i bulimi som jag ska se om programmet tillsammans med. Det är SÅ bra och modigt att en känd person går ut och berättar om dessa hemska, tyvärr väldigt skambelagda sjukdomar.
Många kramar från Tindhras mamma

O VAD FIN DU ÄR! UNDERBART ATT HÖRA ATT DIN DOTTER BERÄTTAT FÖR DIG OCH ATT DU VILL SE PROGRAMMET MED HENNE. JAG ÖNSKAR ALLA FÖRÄLDRAR VAR SOM DU!

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
jag såg just ditt program, och jag tyckte du va jätte stark. Jag lider själv av ätstörningar och har varit inskriven på ätstörningskliniken sen november 2010, då jag bröt ihp och berättade för min mamma. Men nu har jag dragit mig ur, jag vågar inte gå upp. Jag har en blandning av anorexi&bulimi, och så fort jag ätit så spyr jag, allt kretsar kring att spy. Jag är 23 år, och har två tvillingsöner som jag tar hand om ensam, och jag försöker verkligen orka allt vad jag kan – men nu börjar jag bli mer och mer orkeslös, som du sa i programet så tänker jag hela tiden på att inte spy mer, men så fort jag ätit nåt eller känner minsta mättnadskänsla så försvinner dom tankarna, och sen sitter man över toaletten igen!
Har du något mer bra tips om vad man ka göra ? jag vill bli frisk, men jag är livrädd att öka i vikt

JAG ÖNSKAR VERKLIGEN ATT DU ÅTERVÄNDER TILL ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN. INGEN BLIR FRISK UTAN HJÄLP OCH DET ÄR INGET ATT SKÄMMAS FÖR. DU SKALL VARA STOLT ÖVER ATT DU VARIT SÅ STARK ATT DU BERÄTTAT FÖR DIN MAMMA OCH SÖKT HJÄLP. DET VIKTIGASTE JUST NU ÄR ALLTSÅ ATT DU GÅR TILLBAKS TILL KLINIKEN. HAR DU BERÄTTAT FÖR NÅGON ANNAN ÄN DIN MAMMA? VÄLJ EN PERSON SOM STÅR DIG NÄRA OCH SOM VET OM DINA ÄTSTÖRNINGAR OCH KOM ÖVERENS MED DEN PERSONEN ATT DU ALLTID KAN RINGA ELLER SMSA NÄR DU FÅR LUST ATT SPY. DET SOM ÄR BRA ATT VETA ÄR ATT MAN SER OCH KÄNNER SIG MYCKET “STÖRRE” NÄR MAN SPYR (ÄR BULIMIKER) ÄN NAR MAN ÄR NORMAL OCH ÄTER ALL SLAGS MAT. JAG SÄTTER HUVUDET I PANT/GARANTERAR ATT DET ÄR SÅ! TRO MIG! MAN BLIR SÅ FRUKTANSVÄRT SVULLEN I ANSIKTET,  HALSEN, MAGEN OCH BENEN AV ATT SPY. ÄMNENSOMSÄTTNINGEN BLIR MYCKET LÅNGSAMMARE NÄR MAN SPYR. DU MÅSTE PRATA MED EN KUNNIG PSYKOLOG/PERSON OM VARFÖR DU ÄR RÄDD FÖR ATT GÅ UPP I VIKT.

HÖR AV DIG IGEN. STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!. Såg nyss ”de blir bättre” som jag spelade in i från gårdagen. Jag blev väldigt berörd av din historia , jag har tänkt mig att jobba med ungdomar i framtiden och blev ännu mer insrpirerad av ditt tal. Att uppmärksamma unga människor och inte vara rädd för att tala om det vi ser. Du verkar ha varit ganska ensam som reneé också sa i programmet, och jag undrar lite om det inte fanns någon annan i din omgivning som nämnde något om att du blev så smal.. typ lärare? skolkamrater? kurator? eller någon annan..?. Jag tackar för ett bra program mycket fint och äkta av dig att gå ut och berätta, tack!.

TACK FÖR DITT MEDDELANDE! JAG VAR TVUNGEN ATT GÅ OCH VÄGA MIG VARJE VECKA HOS SKOLSKÖTERSKAN, MEN HON RAPPORTERADE INGET TILL MINA FÖRÄLDRAR. VÄLDIGT BEKLAGLIGT.DET PRATADES SÅ LITE OM ÄTSTÖRNINGAR I FINLAND PÅ 80-TALET, ATT MINA VÄNNER INTE FÖRSTOD ATT JAG VAR SJUK.

STOR KRAM, LINDA

Vilken inspiration du är! Jag har själv haft ätstörningar (anorexi) i hela min tonår + unga vuxna liv. Fällde några tårar igår när jag hörde din historia för nästan allt stämde in på mig själv.Du ska verkligen vara stolt över dig själv
KRAM!

TUSEN TACK! HOPPAS DU MÅR BÄTTRE NU?!
SKÖT OM DIG OCH STOR KRAM, LINDA

Linda, jag beundrar dig något oerhört för ditt mod. Det föll många tårar mot min kind under hela programet! Jag känner igen mig i vissa delar och har en fin vän som gått igenom en form av ätstörning som legat till grunden för hennes depression under många år. Det är en fruktansvärd sjukdom som tar över livet. Jag har haft tur och bara snuddat vid ortorexi, jag har alltid haft det ”under kontroll” som man säger. Jag tror däremot att många ser mig som ”otroligt hälsosam” eftersom jag äter extremt nyttigt och tränar mycket. Detta gör att det är en ”okej” ätstörning, vilket gör det ännu svårt för personen i fråga att förstå att det är en mycket farlig sjukdom. Under de senaste året har jag däremot förstått att det jag hållit på med under så många år inte är friskt, jag har känt skam så många gånger över vad jag ätit, jag har förbjudit mig själv att äta många saker, allt för att vara smal.
Idag mår jag mycket bättre, jag äter nyttigt men idag äter jag pasta/ris/potatis till maten, vilket jag tidigare inte gjort. Jag tränar inte fullt lika mycket och psykiskt mår jag så mycket bättre! TACK Linda för din fina medverkan, du har verkligen fått mig att förstå att livet är mer värt än denna skam som hela tiden ligger och gror.
Många Kramar!

VAD GLAD JAG ÄR FÖR ATT DU SJÄLV INSETT ATT DU VARIT I “FAROZONEN”. OTROLIGT STARKT AV DIG ATT BÖRJA ÄTA PASTA/RIS/POTATIS UTAN ANDRAS HJÄLP. DET BRUKAR VARA DET SVÅRASTE. JAG HAR FÖRRESTEN FÅTT ETT MEDDELANDE EFTER PROGRAMMET DÄR PERSONEN FRÅGADE VARFÖR JAG VAR SÅ SMAL NU. JAG GICK NER I VIKT VÄLDIGT MYCKET NÄR JAG AMMADE OLIVIA, MEN TROTS ATT JAG INTE AMMAT PÅ ETT OCH ETT HALVT ÅR SÅ HAR JAG SVÅRT ATT GÅ UPP I VIKT IGEN. MIN FÖRBRÄNNING ÄR MYCKET SNABBARE NU NÄR JAG ÄTER ALLT, ÄN NÄR JAG HADE ÄTSTÖRNINGAR.

STOR KRAM TILL DIG, LINDA

TACK för ett gripande Program MODIGT att utelämna sig som du gjorde Har Levt med min dotter som gått igenom samma sak från 16år till 22 år och den hjälp hon fick var ett stort skämt .. Hon är nu helt frisk i det närmaste.. Tack vare Goda Vänner som stöttade mig o henne och att hon kunde berätta” hemligheterna ” till sist ,, Jag som anhörig o mamma kände mig så hjälplös innan jag själv hittade rätt i hur jag skulle agera Så var stolt ÖVER DIG Hälsar En Mamma

UNDERBART ATT HÖRA ATT ALLT ÄR VÄL NU. DU ÄR EN FIN MAMMA! HÄLSA DIN DOTTER FRÅN MIG. STOR KRAM, LINDA

Såg dig i ”det blir bättre” och du berörde verkligen mig. Jag gråter nästan aldrig men då grät jag. Jag är själv fast i ätstörningarna och jag är väl medveten om det. I tidiga tonåren hade jag på gränsen till anorexi men eftersom jag tröstätit sen jag var 8 så var det inget som ”höll” i längre än ett år. Började spy som 13åring men var aldrig sådär smal. Efter gymnasiet tappade jag kontrollen totalt och nu växlar jag mellan bulimi och hetsätning. Med andra ord är jag nu överviktig och går knappt utanför dörren. Jag planerar min hetsätning detaljerat och växlar mellan att handla i olika affärer. Jag är så trött på mig själv. Har sökt hjälp återigen, för mina barns skull. Men jag har gått i massa olika terapier och ätit massor med mediciner och ingenting hjälper. Jag är nästintill isolerad. Att känna sig ensam i sthlm känns patetiskt. Jag bröt ihop totalt när du sa det där om att räcka ut en hand så att någon kan ta den. Det är aldrig någon som tar min hand, dom bara försvinner.

JAG KOMMER ATT FINNAS HÄR FÖR DIG. NÄR ÅNGESTEN KOMMER OCH DU FÅR LUST ATT TRÖSTÄTA OCH/ELLER SPY, SÄTT DIG VID DIN DATOR OCH SKRIV TILL MIG. BERÄTTA PRECIS ALLT DU KÄNNER JUST DÅ. DET HJÄLPER ATT SÄTTA ORD PÅ KÄNSLORNA OCH ATT FÅ UT DEM. DU VET ATT NÄR JAG LÄSER DINA KOMMENTARER, SÅ VET JAG EXAKT HUR DU KÄNNER. VILKA KLINIKER HAR DU VARIT PÅ? JAG GICK PÅ CENTRUM FÖR ÄTSÖRNINGAR I STOCKHOLM. GÅ DIT. GÅ DIT IDAG ELLER IMORGON. SKJUT INTE UPP PÅ DET.

SOM SAGT, HÖR AV DIG OCH STOR KRAM TILL DIG, LINDA

Underbart vackra Linda, tusen tack för ditt otroligt fina framträdande i Det blir bättre. Såg det inte när det sändes utan har precis suttit och tittat på 3play. Mina tårar rinner nedför kinderna och jag är så berörd. Jag har själv varit extremt överviktig och har tappat 33 kg på 2 år men har fortfarande ca 10 kg kvar, det har gått sakta och det har fått tagit tid men jag känner ännu mer nu att det får ta den tiden. Jag är nöjd med mig själv och stolt över mig själv över det jag har presterat och när jag nu sett ditt program slår det mig att jag aldrig kommer behöva oroa mig för att bli sjuk utan att jag faktiskt känner att jag tar detta med viktnedgången på ett sunt sätt. Jag måste lära mig äta rätt, motionera måttligt och må bra. Att vara sjukligt fet är även det ett problem och jag tackar gud för de nära och kära jag har runt mig som ser till att detta funkar och att jag mår bra.
Du är en vacker människa både på in och utsidan och jag tackar dig av hela mitt hjärta för att du vågade stå upp för din sjukdom och för att du hjälper andra.
All lycka till dig i livet med allt.
Många varma kramar!
//Sara

JAG ÄR LEDSEN FÖR ATT VI INTE NÄMNDE ÄTSTÖRNINGEN HETSÄTNING I PROGRAMMET. JAG HAR ALLTID SPYTT EFTER ATT JAG HETSÄTIT OCH DÅ HAR DIAGNOSEN VARIT BULIMI. VAD HÄRLIGT ATT HÖRA ATT DU ÄR PÅ RÄTT VÄG.
STOR KRAM, LINDA

Hej Linda! Din historia var öppen, ärlig och ”på riktigt”. Jag kan känna igen mig i det mesta. Jag heter Denise och har ätstörningar sen många år tillbaka. Det är fantastiskt att höra din berättelse, du gjorde det väldigt bra. Jag såg programmet på den ätstörningasklinik som jag är på och alla med mig uppsakttade det jättemycket. Jag hoppas att det går att bli frisk, inte bara att jag ska lära mig stå ut! Du har nått fram till många med ditt tal och dina ord. Jag vill tacka för att du delade med dig av det som är så privat, skamfyllt och jobbigt. Det är svårt för många att förstå hur hemskt det är med de olika ätstörningarna, men i och med din berättelse har du öppnat ögonen på många i ens omgivning. du har hjälpt till att förklara hur det känns, hur verkligheten faktiskt ser ut när man är sjuk. Jag uppskattar ärligheten och att du säger allt rakt ut!Återigen, Tack! Kämpa, stå ut och kämpa igen, det ska gå, eller hur?
Mvh Denise

VAD GLAD JAG ÄR FÖR ATT NI TITTAT PÅ PROGRAMMET TILLSAMMANS PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN! HÄLSA DE ANDRA PÅ KLINIKEN, ÄVEN ERA TERAPEUTER!
STOR KRAM, LINDA

Linda! Vill bara säga hur mycket ditt framträdande i ”Det blir bättre” betydde för mig. Jag är djupt nere i skiten och för tillfälligt kan jag inte se mig som frisk. Men jag vill inte leva detta livet längre, det är inte värt att leva. Du satte verkligen ord på mina känslor, all ensamhet och alla lögner. Tack, det betyder så otroligt mycket för mig

Tack tack fina Linda för att du är den person där och berättar om problem du haft.
Att du berättar kommer att hjälpa många och jag själv börjar förstå jag duger som jag är.
Du är en förebild därför att du har tänkt om och du har klarat av svåra saker i ditt liv. Ja det blir bättre det har du visat..
Kramar till dig från Anki

Underbara Linda!
Vilken otrolig insats du gjorde igår i programmet genom att lämna ut dig själv om den fasanfulla sjukdomen. Otroligt starkt!
Skulle gärna vilja skriva ett brev till dig som BARA du läser. Var kan jag skicka det?
Solskenskramar Lena

Ojoj Linda det var starkt att se dig igår i ”Det blir bättre” Min dotter och jag blev väldigt rörda och fylldes av dina ord.

Hej du fantastiska människa.
Du ska vara så otroligt stolt över dig själv som faktiskt gick ut med dina ätstörningar i media. Jag själv lider inte av denna vidriga sjukdom, men jag har flera viktiga personer i min närhet som lider av den. Det är så svårt att veta vad man ska göra för att få dem på bättringsvägen, men jag hoppas och vet att ditt program med ditt otroligt fina tal som gick rakt in i hjärtat kommer hjälpa många tjejer och killar som lider av ätstörningar.
Tack så jättemycket för allt du gör, du är en otrolig förebild och du ska aldrig skämmas över någonting du gjort eller tyckt tidigare. Att du ändrat livsstil och försöker nu hjälpa andra människor i samma situation är fullkomligt storartat!!
Många kramar till dig,
Linnéa Wäisänen

Hurra för dig, du gav mig styrka att vilja fortsätta vara frisk!!!!!!!
Håll ögonen öppna alla berörda, jag upplyser också om denna sjukdom i så småningom kommande Allers och våga hjälpa era nära och kära.
T.

Åh Linda så berörd jag blev igår, tårarna rann ner för mina kinder. Jag är 100% säker på att du gör skillnad för många många där ute både tjejer och killar som har det svårt.
Ta väl hand om dig och njut av livet med din familj och vänner!
Stora varma kramar / Marie

Tack Linda! Jag har precis sett programmet och känner mig otroligt berörd. Din historia känns till viss del lik min historia. Det var så befriande att höra dig beskriva exakt hur jag har känt mig. Inte bara vad gäller ätstörningar utan också när de kommer till strävan efter perfektion. Jag ser att många hur kommenterat och det gör mig glad för du förtjänar all uppskattning i världen för att du tog upp det här något tabu-belagda ämnet. Du har berört mig. Du har hjälpt mig. Nu ska jag försöka att hjälpa mig själv och så småningom vill jag liksom dig hjälpa andra. Vill avsluta med att säga att du ÄR en fantastisk förebild för unga tjejer som mig. Jag önskar dig all lycka i framtiden! Tack än en gång!
Kram/ Mia

Tack så jätte mycket för att du ställde upp i programmet.
2Jag kände igen mig så himla mycket!! 😥
Du är fin btw, jätte fin!!! ❤

Du var helt underbar i gårdagens program! Din berättelse och dina ord värmde och gick rakt in i mitt hjärta.
Äntligen visar TV hur verkligheten ser ut för många människor.
Det är en sjukdom och inte ”tankar” som man bara kan ändra och slut med.
Är glad för din skull, du verkar ha ett fint liv med fina människor

Hej du underbara fantastiska människa!! Tårarna strömmar när jag läser alla fina brev du fått..Det är fler än jag som reagerat på programmet om dig! Jag kände igen mig i det mesta och jag kände en sån fruktansvärd sorg över att man trott att man är ensam om det man genomlever.Att inte förstå att det man gör är fel.Att leva i en låtsasvärld tills allt rasar.Jag fick hjälp på en ätstörningsklinik och är idag nästan frisk.Vet inte om man kan bli det helt men däremot mycket bättre.Man får vara på sin vakt för att inte falla tillbaka.Snälla du, jag vädjar till dig, du hade så rätt om att det talas för lite om detta, det skulle vara så värdefullt om du kunde ta upp detta i fler sammanhang och skapa debatt i sverige.För problemet är akut och mörkertalet stort! Tack än en gång för att du var så modig att du berättade om dig och om oss, dina medsystrar! Stor varm kram,Mia

Åh fina Linda !
Vad tårarna trilla när jag såg dig igår på tv. Aldrig hade jag kunnat ana att så mkt smärta låg bakom din otrolig vackra fasad ! Man ville bara gå ini rutan och ge dig en bamsekram ! Detta kommer ge stöd och mod åt många tjejer i samma sits ! Det är jag övertygad om ! Modig och en fantastisk människa är du !! Tack för en mycket bra timme med dig på tv men jag var alldeles svullen av tårar efteråt : )
Kram fr Annie

Jag har väntat länge på någon som du! Jag både grät och applåderade själv hemma i soffan. Det var längesen någon påverkade mig så strakt, din öppenhet har gjort en enorm skillnad som kommer påverka och förändra mångas liv! Stort tack!

Hej Linda! Tack för din medverkan i det blir bättre, så himla starkt av dig att vara med och berätta om ditt liv, det helvete som många lever i utan att få hjälp. Din historia berörde mig djupt och jag grät flera gånger under programmet. Jag har själv ingen ätstörning men min bästa vän fick det när vi gick på gymnasiet. Hon slutade äta, skrev sms om att hon var för fet för att leva och andra otroligt jobbiga saker. Det var bara jag som var medveten om detta, jag ville många gånger berätta för vuxna men hon lovade mig att hon mådde bra och jag var dum att tro henne. Men efter ett halvår klarade jag inte mer, bröt ihop i skolan och precis då kom en lärare förbi och sedan blev det möten och samtal med kurator, skolsköterska och jag fick sitta på samtal och berätta för hennes föräldrar. Jag och min vän blev osams då hon ansåg att jag svek henne. Detta gjorde att jag har haft enorma skuldkänslor, för att jag svek henne, hon litade ju på mig. Många säger att jag gjorde rätt men jag hade svårt att tro det. Men när jag sett programmet som du var med i har jag börjat förstå att det var bra att berätta, även om jag svek henne. Jag bara ångrar att jag inte berättade tidigare. Tack för att du delat med dig av din berättelse, du har förändrat min syn på det som hände och jag tror att många andra också känner att du påverkat dem och berört dem. Tack och lycka till med allt som livet har att erbjuda, du är grym! /Johanna

TACK för ditt mod att medverka i programmet och prata om det som känns så skamligt och svårt, men som är en verklighet för så många!
Jag lyssnar på ditt tal, orden träffar mig rakt i hjärtat och jag kan inte sluta gråta. Det gör ont samtidigt som det även finns tröst i dina ord. Dina ord är ”mina”. De är vad som varit min verklighet i så många år.
Efter 20 år med anorexi/bulimi/ortorexi och flera år i behandling, så har jag ännu inte nått ända fram.
Min ork och hopp om att nå målet har sakta börjat försvinna. Men var har jag då att gå? Leva i helvetet på jorden resten av mitt liv?!
Men jag är ”en Linda” och kan du ta dig ända fram, så finns det möjlighet att även jag kan göra det.
Tack för att du berörde och delade med dig!
Var rädd om dig och fortsätt kämpa för att hålla dig frisk!

Du är så modig och inspirerande! Tack för att du delade med dej av ditt liv och dina svårigheter, det tar ett stort mod att göra det! Kärlek till dej och din familj.

Vilket otroligt viktigt program du gjorde! Och väldigt modig som delar med dig om vad du varit med om*. Vilken kvinna du är, var stolt över dig själv  jag är säker på att ditt budskap i programmet kommer hjälpa många ungdomar! Så ett stort tack till dig för att du så ärligt och öppenhjärtigt gjorde ett program om din historia. Det berörde något enormt. Ta väl hand om dig och all fortsatt lycka till i framtiden.
Kommer såklart fortsätta följa din blogg. En stor kram till dig!

Linda, vad stolt jag är över dig, vad modig du är! Tack för att du delade med dig! Kände mig väldigt träffad som en ”Carina” efter att ha sett din historia och har en väldigt kär vän som jag nu börjat fundera lite över, hennes besatthet kring sitt utseende och om träning och mat!… Ska prata med henne nu! Tack för det uppvaknandet. Och var stolt över dig själv!
MÅNGA kramar!

Tack Linda!! Det är första gången jag verkligen ser någon uttrycka sig och känna som jag känner, men som ingen vet.. Tack!!

Hej! VIll bara säga att du var jätte bra i inslaget på tv – hoppas verkligen att du idag mår mycket bättre.
Jag har själv haft ätstörningar och jag vet att den mentala biten sitter kvar länge, även fast man kanske inte ”utövar” ätstörningen längre. Och då kan man få dras med dåligt samvete, men att man då ska komma ihåg att vara stolt över att man inte längre ”utövar” sina ätstörningar!
Jag blev frisk genom att tillåta mig själv att äta allt jag ville och var sugen på, jag var trött på att alltid vara fixerad vid mat. – till en början gick jag upp i vikt men efter ett tag stabiliserades min vikt och idag är jag normalviktig. Jag går upp och ner ca 2-3 kg har jag märkt genom åren, och det är helt ok.
Må så gott – och ta hand om dig!
Kram Anneli

Underbara Linda!
Tack för att du tar upp ett ämne som ingen annan vågar prata om. Jag grät mig igenom en stor del av programmet eftersom jag känner igen mig så mycket i all perfektion. Det är fruktansvärt att så många kvinnor lider och upplever så mycket smärta av något som borde vara så enkelt egentligen. Jag har bestämt mig för att iallafall försöka att be om hjälp tack vare dig, jag vill också bli fri från ångesten och leva ett friskare liv! För bara några timmar sen ville jag inte ha hjälp, men efter ditt tal inser jag att jag också kan må bättre!
Hoppas att du fortsätter att prata om detta, det är så viktigt.
Du började ditt tal med att be om ursäkt för att du var en dålig förebild, men efter detta programmet är du en av de bästa förebilderna en ung kvinna kan ha. Du ger hopp, tro och energi till att det faktiskt kan bli bättre! TACK!
Du är verkligen min förebild!
Stor kram från Emelie

Hej Linda!
Jag kände igen mig i mycket av det du sa. Särskilt med att hålla allting hemligt trots att man hatar lögner, och särskilt att allting måste vara perfekt och på topp, men att ingen ser vad man sysslar med för att man döljer det.
Jag har många gånger blivit riktigt arg och irriterad på min lärare i Hälsopedagogik. Vi pratar alltid om hur allvarligt fetma är men så fort jag säger någonting om ätstörningar känns det som om det inte är lika viktigt. Det är otroligt frustrerande.
Tusen, tusen tack för att du vågar uppmärksamma problemet som många vill dölja! Du är stark som tagit dig igenom dig detta!
Många kramar!

❤ Modiga Linda! ❤ Blev så berörd av ditt fina och gripande tal! Du förtjänar det bästa i livet! Har själv inte nga ätstörningar (förutom att man kämpar för att älska sin kropp och dagligen intalar sig själv att man duger vilket också är helt j-a sjukt att man tydligen måste lägga ner så mycket energi på att INTE få ätstörningar….), men det är inte alltid lätt med alla ideal och “krav” som finns, framförallt, på oss tjejer. Därför tycker jag att det är så oerhört viktigt att vi pratar om det och att vi tillsammas kämpar för att göra det bättre för våra framtida barn!!

Hej Linda:) Jag vill bara ge dig en stor härlig varm kran å tacka dig för att du delat med dig av det du gått igenom. Du verkar vara en så underbar kvinna båda på in och utsida. Stooora kramen=D

Såg precis programmet och Jag grät. kände igen mig så väl från mina år som bulimiker. skammen man känner. Och det där med att inte gråta. jag har inte kunnat det heller, (förrän ett halvår tillbaka, då jag nästan börja tvinga mig själv att börja gråta då jag ”kände” för det… )
Du är så modig som pratat om det. jag hoppas min dag kommer med, då jag kan prata ut om det på riktigt.
Tack, du ÄR en förebild, många kramar!

Hej Linda!  Du är så modig, inspirerande och fantastisk! Vilket tal du höll!!! Framförallt är jag glad att du mår bra nu efter allt du gått igenom. //Johanna

Du är stark, modig och vacker och berör. Jag är helt säker på att din historia kommer hjälpa många in på rätt spår. Kram Anna

underbara kvinna !!
tack för att du pratar om ämnet som berör så många.
det är otroligt starkt av dej !!o vilken tal du höll i slutet av programmet, du berörde mej så djupt o många tårar trillade..
jag önskar dej alla lycka ❤ kram

Vilket engagemang och vilket jobb du lagt ner på att svara på frågor du fått. Jag är mycket imponerad och uppskattar människor som engagerar sig. En eloge till dig, Linda.

Tack Linda! Jag har precis sett programmet och känner mig otroligt berörd. Din historia känns till viss del lik min historia. Det var så befriande att höra dig beskriva exakt hur jag har känt mig. Inte bara vad gäller ätstörningar utan också när de kommer till strävan efter perfektion. Jag ser att många hur kommenterat och det gör mig glad för du förtjänar all uppskattning i världen för att du tog upp det här något tabu-belagda ämnet. Du har berört mig. Du har hjälpt  mig. Nu ska jag försöka att hjälpa mig själv och så småningom vill jag liksom dig  hjälpa andra. Vill avsluta med att säga att du ÄR en fantastisk förebild för unga tjejer som mig. Jag önskar dig all lycka i framtiden! Tack än en gång!
Kram/ Mia

Linda du behöver ej svara på alla kommentarer!
Jag satt med en stor näsduk framför tvn igår, jag älskar dig och ditt mod att komma ut med din ätstörning, jag har en mycket kär vän som gått och går igenom samma sak!
Jag är finlandssvensk och då förstår du kanske att jag kunde vrida av min näsduk då programmet var slut!
Jag beundrar dig och önskar dig all lycka i livet!

Tack för att du delade med dig! Modigt, bra och ett gripande tal! /Emma

Linda,
Visste inte att någon annan kunde ha exakt samma tankar och erfarenheter som jag. Det var som att Du satte ord på mina känslor, till punkt och pricka. Är oerhört tacksam över att Du var villig att göra detta program. Linda, Du är min ängel.
Stor Kram!

Hej Linda! Såg TV3s “Det blir bättre” där Du berättar om dina ätstörningar Du haft genom livet. Och jag vill bara säga TACK! Jag är själv sjuk och har varit sedan 17 års ålder. Jag beundrar Dig för att du är så öppen om något som är så svårt, och som man, precis som Du sa, gör allt för att hålla hemligt. Att se och lyssna på Dig var som att se mig själv i spegeln. Att Du, som är så känd, vågar berätta och be om hjälp gör att jag känner hopp och ser ett ljus, att det faktiskt går att bli helt frisk. Samtidigt är jag rädd att förlora min bästa vän, som det på ett konstigt sätt faktiskt är. Det pratas alltid om tonåringar som är sjuka. För mig (28 år) var det skönt att få veta att det finns andra vuxna som är / har varit sjuka. Min ålder gör att jag skäms extra mycket, då det känns som en “Tonårssjuka.” Vill än en gång tacka Dig för Ditt mod, Din öppenhet att våga dela med Dig till andra människor och att Du lyckats inspirera människor i samma situation till att bli friska! Röd ros Med Vänlig Hälsning Louise

Hej Linda! Du var helt otroligt bra i ”Det blir bättre”. Jag har själv aldrig upplevt denna fruktansvärda sjukdom på nära håll. All information om ätstörningar är guld värd! Jag har två tonårsdöttrar som mår bra men man vet aldrig… denna lömska sjukdom kan drabba vem som helst. Ju mer upplyst man är som mamma ju tidigare kan man se ”tecken” och hjälpa. Jag är så tacksam för allt du gjort för så många människor ikväll!
KRAM Malin

Kollade på programmet och det var riktigt starkt jobbat av dig Linda. Du berörde väldigt många och allting du sa var så äkta. Man märkte verkligen att du berättade från ditt hjärta. Ville bara säga det, och tänk på att det du gjorde kan ha räddat liv.
/ Hälsningar från en jakobstad kille!

Tack, Linda för att du delar med dig om dina erfarenheter. Har under min tonårstid haft flera i min närhet med ätstörningar och själv varit på väg in i detta. Därför känner jag igen en hel del av det du berättar.
Hoppas du efter detta känner dig som en god förebild för det tycker jag att du är.

Hej Linda! Jag tycker att du har varit jättemodig som har gjort programmet. Jag vet exakt vad du pratar om och vad du menar. Det är sååå otroligt starkt av dig att rakryggad berätta om dina upplevelser och dina känslor. Jättefint tal. Väcker så otroligt många känslor. Jag önskar dig all lycka till, du är så stark!! Många kramar – Malin

Suurkiitokset sinulle Linda rohkeudestasi kertoa ongelmistasi tämän iltaisessa ohjelmassa! Voimahaleja sinulle!

Hej Linda,
Tror att du nu är en fantastisk förebild för dagens flickor och unga kvinnor med ätstörningar. Oerhört starkt att dela med dig av vad du har varit med om. Ta hand om dig!
Jag studerar just nu till psykiatrisjuksköterska men jobbar i vanligafall på en slutenvårdsavdelning för ätstörningar.
Kram Jenny

Linda! Programmet var mycket bra. Du kan vara stolt över din medverkan och din insats. Grattis!

å vad du är stark! bra gjort! vet att du har hjälpt många genom att prata om ätstörningar.
önskar dig all lycka!

Gud vad jag grät Linda, visste inte att du haft så svårt i livet. har flyttat till finland efter 20 år i stocholm(inte så lätt)vill skriva mer men helst privat om det går

Tack för att du ställde upp i programmet. Jag är du för ett antal år sen….. motigt att veta att det inte går att lösa detta problem själv. Blev väldigt berörd av din historia, då jag känner igen mig i nästintill allt. Tack för du var med och berättade. Tro mig, du är en fantastiskt förebild efter detta.
Kramar J


Linda du är en mycket stark kvinna. Jag beundrar dig för att du vågade och ställde upp och berättade. Jag tror detta betyder mycket för tjejer som är i din situation.
Stor kram från iof någon du inte känner men ändå.

Tårarna rinner ner för kinderna efter att ha sett programmet, vilket starkt intryck och vilket mod av dig att orka berätta, tack för att vi fick ta del av din historia, du har med din berättelse gett många ett hopp och en framtidstro när dem har det som svårast.
Tack Linda!

Jag blri så glad när jag läser att du vill kämpa för att man tar ätstörningar på allvar. Jag såg programmet och jag har själv lidit av en ätstörning och är på väg dit igen. Om du föreläser skulle jag verkligen önska att få vara där och lyssna på dig!
Många varma kramar!

Vill bara skriva och säga att du är fruktansvärt inspirerande i programmet. Jag har själv inte ätstörningar. Jag känner trots det igen mig i väldigt mycket som du berättar. Jag har och till viss del fortfarande har ångest pga förstora krav på mig själv. Du inger hopp för mig, och säkerligen många fler! Det vill jag tacka dig för. Tack Linda!

Stor kram till dig Linda, du är så stark som orkar berätta!
Har du funderat på att samarbeta med någon organisation och åka runt i landet och föreläsa?
Tror det hade varit jötteuppskattat! Jag kommer iallafall garanterat vara där 🙂

Tittade precis på “Det blir bättre” och tårarna forsar verkligen ner för mina kinder. Jag blev så otroligt berörd! Tack för att du var med i programmet och pratade om det här! Jag har inte haft några ätstörningar själv, men har mått fruktansvärt dåligt och haft ångest stor del av mitt liv, så jag känner ändå igen känslan. Har sökt hjälp några gånger, men då fått frågan “Finns det risk att du tar livet av dig?”. NEJ, har mitt svar varit då. För hur dåligt jag än har mått, så har jag ett hopp inom mig att jag ska klara det här, jag vill inte dö. “Då kan vi tyvärr inte hjälpa dig” har jag då fått till svar. Så jag har kämpat på i min ensamhet, och idag mår jag något bättre. Men jag faller lätt ner periodvis, och det kan ibland vända på en halv sekund. Jag förstår även det där med ensamheten. Jag är väldigt ensam, har egentligen inte någon alls. För jag har verkligen tagit avstånd från andra, velat vara för mig själv.
Och jag ha varit livrädd för att mista någon! För min separationsångest är fruktansvärd. Så jag har inte vågat komma någon nära. Så jag lever idag ett väldigt ensamt liv.

Så jag vill Tacka så otroligt mycket för ett bra program och ett tal som berörde mig något otroligt! Och du verkar vara en helt fantastiskt människa! Massa Kramar /Anna

Hej, tittar just nu på ”Det blir bättre” och vill bara säga att jag tycker att du är jättestark, och så himla bra att du berättar om dina ätstörningar!
Tycker också att det är skandal att ingen läkare hjälpt dig tidigare, särskilt då du berättat att du har bulimi för läkaren!! Det är skandal, och de läkarna borde anmälas.
Du är jättesöt och stark tjej!! Kram!

Linda<3 vad modig du är oot tosi rohkea kun uskallat puhua asioista joista”ei puhuta”

Hej! tack för din ärlighet, känner igen mej i så mycket i de du säger. Har haft bulimi i många år, mår ganska bra nu men kämpar fortfarande för att få ett `normalt`liv med rätta tankar. Men de är svårt när man ha problem att prata om sin hemlighet.
kram jenny

Kollar på ”Det blir bättre” och ville bara tala om hur fantastisk du är! Du är en stark kvinna och en mycket bra förebild!
Världen behöver fler Linda! Heja dig!

Jag sitter och tittar på programmet och blev så oerhört tagen av din berättelse. Vad starkt av dig att vara så ärlig och våga berätta om hur du har mått och vad du har gått igenom. Jag är helt övertygad om att du hjälper många människor med ätstörningar med din berättelse!
Vilken kvinna du är!

Hej Linda
Vad du är modig! Vilken förebild! Du ska vara väldigt stolt över dig själv….Och du, du är vacker, fastän du blivigt äldre!!!
Massor av kramar Tove

Önskar jag vore fri som du….alltså från ätstörningarna!!! -Men Kaaanske en dag….. Tack för ditt peppande, starka och fina priogram “Det blir bättre”! All Guds varma välsignelse och omsorg önskar jag dej och din familj! /Kram Sara (som fortfarande kämpar sedan 14 års ålder… är nu 38)

Hej Linda:)
Jag vill bara ge dig en stor varm kram å tack för att du ställer upp å gör detta program på TV3.
Kramar i massor!!!:)

Såg reprisen med dig idag Linda, vill skicka en kram och tacka för du genom att vara så avskalat ärlig och öppen med dina tidigare ätstörningar hjälper till med att belysa ett ämne som det än idag talas tyst med trots att det är så pass vanligt.

Hej Linda,Gud vad du var bra i Det blir Bättre.Måste säga du är min nya idol! :))

Jag satt och grät, och grät, kunde verkligen inte sluta. För vet du vad. Jag lider av bulimi.
Det att du stod där och höll ditt tal gav mig mod,kraft och energi till att ta tag i mina problem, jag visste
verkligen inte var jag skulle börja. Så jag börja med att erkänna det för mig själv, min familj och mina vänner
och sist men inte minst, söka hjälp.

Det fantastiska i var att jag inte alls hade planer på att kolla på programmet, men satt o skumma genom kanalerna som man alltid gör när de e reklam, jag kunder verkligen inte byta mer när ja väl hörde vad du prata om. Och som du sa, många känner säkert igen sig själva, de gjorde jag direkt. Alla tecken fanns där. Jag har lidit av detta helvete nu i snart 9 månader, blev en gång fast, av min mamma.. men lyckades ljuga för henne och få henne o tro att inget va fel. Därefter fortsatte de. Sjukt jobbigt o sitta här o skriva om det nu men jag ville verkligen tacka dig Linda, så modigt gjort av dig! Jag hoppas allt väl till dig och din familj. Ha det så bra!

Jag blev så berörd när jag såg programmet som du var med i och pratade om dina ätstörningar det var så grymt bra och ditt tal berörde så och det var så bra sagt allt du sa i det talet.. Jag har själv anorexi sen många år och är inte frisk en det kommer ta tid jag har lång väg kvar att vandra..
tack för din medverkan i programmet det var så grymt bra allt du gjorde..
lycka till

Frågor och svar gällande ätstörningar och "Det blir bättre"!

HEJ OCH TUSEN TUSEN TACK FÖR ALLA MEDDELANDEN!
JAG HAR ÄVEN FÅTT MÅNGA BREV SKICKADE TILL MIN PRIVATA EMAILADRESS OCH TILL MIN FACEBOOK-MAIL. JAG BLIR ALLDELES TÅRÖGD NÄR JAG LÄSER ERA BREV. JAG VILL KRAMA OM ER ALLA, JAG SKULLE VILJA FINNAS DÄR FÖR ER.
PUBLICERAR MÅNGA FRÅGOR&SVAR I DETTA BLOGGINLÄGG.
KRAMAR OCH VARMA TANKAR TILL ER, LINDA


Hej Linda!
Jag blev så berörd av att se dig på ”det blir bättre”. Jag hann inte se programmet på sändningstid men såg det i efterhand och talet du höll i slutet fick mig att börja gråta. Vet du varför? -, Jo för att JAG har varit en Linda som mått så otroligt dåligt pga ätstörningar och inte vågade söka hjälp. Jag skämdes, tröståt, spydde, kontrollerade maten, vikten och förlorade mig själv helt och hållet. Jag sökte hjälp på en ätstörningsklinik och fick hjälp men jag kan än idag inte säga att jag är fullt frisk för det är jag inte. Hur lyckades du blir helt frisk?
När du beskrev ensamheten så kände jag igen mig såå mycket… Jag har känt mig så otroligt ensam och många ggr än i dag känner jag mig ensam för nu är jag inte längre ”med ätstörningen” utan bara ”jag” och det har och fortfarande är otroligt svårt att bara vara jag. Hur har du klarat det, att bara vara Linda UTAN ätstörningen?
Det är otroligt FÅ ggr jag blir berörd av någon som jag inte känner men eftersom jag själv varit där du varit och känt helvetet och levt i ett helvete så berörde du mig ända in i själen. Jag önskar att jag någon gång får träffa dig personligen för jag hade också velat sitta med och lyssna på dig när du berättade om dina ätstörningar. Om du någon gång kommer hålla någon föreläsning hoppas jag få närvara och hoppas få träffa dig då. Du är grym!

DET ÄR VÄLDIGT BRA OCH MODIGT AV DIG ATT BERÄTTA DETTA FÖR MIG. JU MER MAN PRATAR OM DET, DESTO BÄTTRE KÄNNS DET. GENOM ATT SÄGA HUR MAN KÄNNER FÖRMINSKAR MAN SJUKDOMEN OCH DEN BÖRJAR KÄNNAS MINDRE SKAMLIG.

PROCESSEN ATT BLI FRISK TOG CA 1,5 ÅR FÖR MIG. JAG HADE FÖRSÖKT PÅ EGEN HAND SEDAN ÅR 2000, MEN RÄKNAR INTE DE ÅREN SOM EN DEL AV TILLFRISKNANDET. INGEN KLARAR AV EN SÅDAN PROCESS PÅ EGEN HAND.

VARJE GÅNG JAG BÖRJADE KÄNNA ÅNGEST OCH RÄDSLA FÖR ATT JAG SKULLE ÄTA&SPY, RINGDE JAG TILL MARTIN OCH TALADE OM FÖR HONOM EXAKT VAD  JAG KÄNDE OCH TÄNKTE. DET HJÄLPTE MIG MYCKET. OFTAST HJÄLPTE DE SAMTALEN MIG ATT SLIPPA DE HEMSKA TANKARNA. DET ÄR OERHÖRT VIKTIGT ATT MAN HAR NÅGON SOM MAN KAN RINGA ELLER SMSA NÄR KÄNSLAN KRYPER ÖVER EN. JAG GAV MITT MOBILNUMMER TILL EN TJEJ PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN (NÄR VI BÅDA GICK DÄR) FÖR ATT HON SKULLE HA NÅGON ATT SMSA NÄR ÅNGESTEN KOM. HON HADE INGEN ANNAN ATT PRATA MED.

I OCH MED ATT MARTIN FLYTTADE IN HOS MIG I BÖRJAN AV 2007, SÅ BLEV JAG TVUNGEN ATT BÖRJA ÄTA REGELBUNDET MED HONOM. RUTINER HJÄLPER DIG ATT BLI FRISK SNABBARE. FÖRSÖK ALLTID HA SÄLLSKAP NÄR DU ÄTER. UNDVIK ATT ÄTA SJÄLV!!

NÄR JAG SPYDDE 7-8 GGR PER DAG, GRÄT JAG VARJE GÅNG OCH LOVADE MIG SJÄLV ATT DET VAR SISTA GÅNGEN! JAG SKULLE ALDRIG MER SPY. MEN SNART STOD JAG BÖJD ÖVER TOALETTEN IGEN. NÄR JAG TRÄFFADE MARTIN, PLANERADE JAG MITT TILLFRISKNANDE PÅ ETT HELT ANNAT SÄTT.JAG SATTE SOM MÅL ATT VARA FRISK OM 2 ÅR, ISTÄLLET FÖR ”IDAG”. JAG TÄNKTE TILLFRISKNANDET SOM EN LINJE, MED EN MASSA LINJER PÅ TVÄREN. DET VAR ALLA MINA ÅTERFALL. FÖRST LÅG ALLTSÅ LINJERNA RÄTT SÅ TÄTT EFTER VARANDRA, MEN JU LÄNGRE JAG KOM PÅ LINJEN, DESTO STÖRRE BLEV MELLANRUMMET MELLAN STRÄCKEN…TILLS DET SISTA MELLANRUMMET FLÖT UT I UNIVERSUM.

DU KOMMER ATT KUNNA BÖRJA LEVA ETT LIV, UTAN MINNEN OCH PÅMINNELSER OM ÄTSTÖRNINGARNA NÄR DU ÄTER.
STOR KRAM, LINDA

Finaste Linda. Tackar dig allra ödmjukast för det hittills mest känslosamma programmet Det blir bättre..
Satt och grät mig igenom programmet igår. I dom tidigare programmen har jag blivit berörd, utan tvekan, men det kändes som om ditt program verkligen slog an på rätt sträng..
Du måste verkligen haft en skyddsängel. Någon som vakat över dig, tills du kom på rätt sida av vägen. Den serpentinväg du var inne på kunde slutat väldigt illa.
Kan inte annat än bli förbannad på den lärare du hade i kyrkan. Läraren som var så sträng att du fick psykiska men av att vara där. Så ska ingen behöva ha det.
Att kasta ur sig ord som man inte tror kommer göra skada, kan göra större skada än någon kan föreställa sig. Tyvärr förekommer det än idag aningslösa föräldrar. Nu skyller inte jag något av det du gått igenom på dina föräldrar, men någonstans i bakhuvudet så har din fars ord alltid funnits med dig.
Jag hoppas du idag har förstått vilken enorm talang du besitter och att du idag kan vara snäll mot dig själv och varje dag ge dig själv beröm. För det är du verkligen värd.
Kramar/Annelie

TUSEN TACK ANNELIE FÖR DE FINA ORDEN. JAG HAR BLIVIT MYCKET BÄTTRE PÅ ATT TYCKA OM MIG SJÄLV. DET KÄNNS FAKTISKT JÄKLIGT SKÖNT. STOR KRAM, LINDA

Tack Linda.
Jag har en dotter med anorexi. tack för att du berättar att ni inte är ensamma. Du är verkligen en förebild.
Kram

JAG ÄR SÅ OTROLIGT TACKSAM FÖR ATT NI FÖRÄLDRAR TITTAT PÅ DETTA PROGRAM. JAG KAN FÖRSTÅ ATT DET ÄR NÄSTINTILL OMÖJLIGT ATT BEGRIPA VAD SOM FÖRSIGGÅR I HJÄRNAN OCH SJÄLEN PÅ DEN SOM HAR EN ÄTSTÖRNING. MINSTA LILLA ORD SOM EN FÖRÄLDER SÄGER KAN BLI FEL. OFTA HÖR MAN PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN ATT EN FÖRÄLDER TILL EN ANOREKTIKER ELLER ORTOREKTIKER SAGT ”VAD BRA ATT DU HAR BLIVIT LITE RUNDARE” ELLER ”VAD BRA ATT DU GÅTT UPP I VIKT”. DÅ MENAR FÖRÄLDRARNA BARA VÄL, MEN DE FÖRSTÅR INTE ATT DET KAN VARA FÖRÖDANDE. DET ÄR EXTREMT SVÅRT ATT VARA FÖRÄLDER TILL ETT BARN MED ÄTSTÖRNINGAR. JAG KAN TÄNKA MIG ATT MAN KÄNNER SIG MAKTLÖS OCH OLYCKLIG. MAN TROR ATT MAN GJORT NÅGOT FEL, PRECIS SOM BARN TILL MISSBRUKARE GÖR.

DET VIKTIGASTE ÄR ATT FINNAS DÄR, ATT VISA ATT MAN ÄLSKAR SITT BARN, ATT HITTA PÅ ROLIGA SAKER/UTFLYKTER TILLSAMMANS, ATT SÖKA BÄSTA HJÄLPEN SOM FINNS.

STOR KRAM TILL ER BÅDA, LINDA

Hej Linda.
Jag vill skriva för att tacka dig för att du var med i “Det blir bättre”. Jag har varit anorektiker och ortorektiker, och lider nu av bulimi som kommer och går i perioder. Jag har lyckats göra karriär inom akademi, och har alltid varit perfektionist med skyhöga krav på mig själv. Jag kände så väl igen mig i din beskrivning av sjukdomen och applåderar att du vågade berätta. Jag har trott, liksom du, att jag skulle klara av att göra mig kvitt sjukdomen själv. Det har verkligen tärt på mig, både fysiskt och psykiskt, men kanske allra mest på mina relationer.
Det jag verkligen vill tacka för är att min man såg programmet och tyckte äntligen att han förstod att det inte handlade om mat. Genom alla år av terapi och samtal har han inte riktigt kunna släppa det där med att “det är bara att lägga av”. Jag klandrar honom inte på något sätt, terapin har varit fokuserad på mig och jag har inte riktigt kunnat prata om sjukdomen, speciellt inte när jag varit dålig. Jag har velat hålla honom utanför till varje pris, kanske mest på grund av skammen jag känner eftersom jag är så långt bortom den kontrollen jag vill ha. Så här i efterhand kan jag se hur fruktansvärt ensam man gör sig, ensammare än man tror – jag släppte inte ens in personen jag älskar mest av alla. Han har stannat och stöttat mig med det lilla han kunnat förstå, och så här när det är på väg att bli bättre så skattar jag mig så otroligt lycklig.
Kramar

TUSEN TUSEN TACK FÖR DETTA MEDDELANDE! JAG ÄR SÅ GLAD! DET ÄR FANTASTISKT ATT PROGRAMMET KUNDE HJÄLPA DIN MAN ATT FÖRSTÅ. LÄS MINA ANDRA SVAR I DETTA BLOGGINLÄGG OCH BE DIN MAN LÄSA ALLA FRÅGOR/KOMMENTARER OCH FRAMFÖRALLT MINA SVAR. NI KOMMER ATT HA STOR NYTTA AV DET. HÖR AV DIG IGEN OCH BERÄTTA HUR DET GÅR…

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
Du var helt underbar i programmet igår, grät mkt när du berättade o även om jag inte haft dom problem som du haft , men andra problem så vet jag hur mkt man håller allt inom sig, jag har aldrig vågat be mina vänner om hjälp pga av att man inte vill vara till besvär, men du fick mig att förstå att riktiga vänner det är dom som finns där för en hela tiden…
Kram Carola

SOM DU SJÄLV SKRIVER HÄR, DE RIKTIGA VÄNNERNA VILL HJÄLPA OCH FINNAS DÄR FÖR EN HELA TIDEN. LÅT DINA VÄNNER KÄNNA SIG SOM HJÄLTAR, SOM RÄDDARE I NÖDEN. MAN MÅR BRA NÄR MAN VET ATT MAN KAN HJÄLPA ANDRA. BERÄTTA FÖR DEM. GRÅT INFÖR DEM. LÅT DEM HJÄLPA DIG!

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
Blev så berörd av ”Det blir bättre” när du var med igår. Jag är själv nere i träsket, och jag satt med min Mamma och kollade på detta och vi båda satt och grät. Jag för att jag kände igen mig så mycket i det du berättade och Mamma för att hon började förstå vad det är jag har gått och lidit med i flera års tid.
Jag är glad att jag kollade på programmet igår och vill tacka dig tusen gånger för att du ställde upp i programmet – du gjorde det så bra och ditt tal du höll i slutet var otroligt vackert!
Tack än en gång.
Kram Emelie

VAD UNDERBART ATT HÖRA ATT JAG KANSKE BIDRAGIT TILL ATT DIN MAMMA BÖRJAR FÖRSTÅ HUR DU KÄNNER DIG. LÄS SVARET JAG SKREV PÅ FÖREGÅENDE KOMMENTAR. DET GÄLLDE OCKSÅ FÖRÄLDRAR.

TUSEN TACK FÖR KOMPLIMANGEN GÄLLANDE TALET. DET VAR ETT SVÅRT ÖGONBLICK FÖR MIG. DET NI INTE SÅG I PROGRAMMET VAR ATT JAG KOM IN , PRATADE MED ELEVERNA , BÖRJADE MITT TAL OCH BRAST I STORGRÅT. JAG FICK AVBRYTA, GÅ UT OCH LUGNA NER MIG (SANNA BRÅDING PEPPADE MIG) OCH ÅTERVÄNDA IN IGEN FÖR ATT HÅLLA DET TALET NI SÅG I SÄNDNINGEN.

HÄLSA DIN MAMMA FRÅN MIG OCH BE HENNE LÄSA MIN BLOGG.
STOR KRAM, LINDA

Jag ville bara säga vilken otroligt stark människa du är! Jag blev otroligt berörd av din historia, och jag satt och grät framför tv:en. Jag lider själv av ätstörningar, ortorexi, och jag kämpar med att försöka bli frisk. Men som du säger, man lever i ett ”helvete”, och det går inte en dag eller ens en minut då jag är fri från alla jobbiga tankar. Trots att jag sökt hjälp så känns det så hopplöst! Men när jag såg ditt program igår blev jag så glad att du lyckats bli frisk och lycklig!
Du är en förebild!

DET KÄNNS SÅ BRA ATT DU VÅGAR SKRIVA OM DETTA. DET ÄR ETT STORT STEG PÅ VÄGEN MOT ATT BLI FRISK. GÖR SOM JAG SKREV I ETT TIDIGARE SVAR, BERÄTTA OM DIN ÄTSTÖRNING FÖR NÅGON SOM STÅR DIG NÄRA OCH SÄG TILL HENNE/HONOM ATT DU ÖNSKAR ATT DU KUNDE RINGA ELLER SMSA VARJE GÅNG DJÄVULEN FÖRSÖKER TA ÖVER. DU SKALL FÅ SE ATT DET HJÄLPER!

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda,
Jag ville bara, precis som alla andra, berömma dig för det mod som du har visat. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, o därför vill jag inte skriva exakt vad jag känner för min kropp. Men jag vill att du ska veta att skammen som jag fick idag efter att jag hade varit inne på toaletten var otroligt starkare idag än det brukar vara, eftersom det känns som att jag har svikit dig på något sätt.
Jag vet att det låter jättekonstigt men jag ville bara att du skulle veta hur starkt du har påverkat mig. Du är så otroligt vacker och så otroligt smart och jag önskar dig all lycka i livet!
Mvh Frida

KÄRA FRIDA! DU HAR INTE SVIKIT MIG!!! DU HAR INTE SVIKIT NÅGON!!! DET GÅR INTE ATT BLI FRISK PÅ EN DAG. DET TRODDE JAG NÄR JAG VAR SJUK. MIN MAN AVDRAMATISERADE SPYENDET HELT. HAN HJÄLPTE MIG OCKSÅ ATT SLUTA TÄNKA PÅ DET SOM NÅGOT SKAMLIGT. VI PRATADE OM DET VARJE GÅNG DET KÄNDES SOM OM JAG SKULLE SPY IGEN.

LÄS ALLA MINA ANDRA SVAR I DENNA BLOGG. SPECIELLT DET DÄR JAG BERÄTTAR OM HUR JAG PLANERADE MITT TILLFRISKNANDE. JAG HADE EN 2-ÅRS PLAN. JA, DET LÅTER FÖRSKRÄCKLIGT, DET LÅTER SOM OM MAN INTE HAR EN CHANS ATT ORKA SÅ LÄNGE TILL, MEN TIDEN BARA RANN IVÄG OCH JAG SPYDDE SISTA GÅNGEN 1,5 ÅR EFTER ATT JAG PÅBÖRJAT GÅ I LUNCHGRUPPEN PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN.

STOR KRAM, LINDA

Råkade sappa in på programmet om dig igår. Vilket mod! Beundransvärt.
Vi behöver fler sådana som du!

TUSEN TACK OCH STOR KRAM, LINDA

Vi, min dotter och jag är mitt i eller kanske mot slutet av en intensiv tid av behandling för hennes ätstörning som kom som ett brev på posten. Hon är 15 år och går i nian och kände stor press på sig att duga och vara duktig. Som förälder var det ett hårt slag eftersom man anklagar sig själv. Vad har jag gjort för fel var det somjag hade i mina tankar första tiden. Men nu vet jag att man inte kan lägga skulden på sig själv utan saker händer och det handlar om att hitta en väg ut ur det och som du uttryckte flera gånger ta hjälp man kan inte gå ur det själv. Vi har fått och har fantastisk hjälp av Stockholms center för ätstörningar, precis som du, och är såååå tacksama för att det finns vård som är så genomtänkt och proffisionell genom hela resan gång. Att en hel instution verkligen tog oss på allvar och med sin otroliga kunskap och kompetens gjort och gör det bästa för oss. De gav mig som ensam vårdnadshavare i den här situationen styrka att vara stark och hård, att inte ge vika för de lögner som en person med ätstörning förmedlar hela tiden.
Jag tänker också på vilket ansvar man faktiskt har som vuxen, att vi ser våra barn och ungdomar och förmedlar att det är okej att vara den man är, du är bra som du är.
För min dotter var det tufft med betygsjakten som skapades bland klasskamraterna i klassen. Ett G är inte tillräckligt nu för tiden utan det ska vara MVG i alla ämnena för att man ska duga. Här har vi alla ett ansvar!!!
Tack än en gång för ditt fina program som gav mig och min dotter en stund av närhet, insik och bekräftelse på att det går att ta sig ur. Att man vågar sträcka ut sin hand och ta emot den hjälp och stöd som finns.
/Christina

VAD UNDERBART ATT HÖRA ATT NI FÅR HJÄLP PÅ STOCKHOLMS CENTER FÖR ÄTSTÖRNINGAR OCH ATT DU ÄR EN SÅ FANTASTISK MAMMA. DITT OCH ÄTSTÖRNINGSKLINIKENS STÖD KOMMER ATT RÄCKA TILL FÖR ATT DIN DOTTER EN DAG SKALL VARA HELT FRI FRÅN ÄTSTÖRNINGAR.

NI ÄR PÅ RÄTT VÄG! HÄLSA DIN DOTTER FRÅN MIG. STOR KRAM, LINDA

Helt fantastiskt program Linda!!! MODIGT!!!! Jag blev så glad att någon äntligen pratar om Ortorexi för jag har själv haft det och det övergick i anorexi..ingen märkte något..

JAG TROR PERSONLIGEN ATT ORTOREXI ÄR DEN MEST FÖREKOMMANDE FORMEN AV ÄTSTÖRNINGAR IDAG. TJEJER/KVINNOR HETSAS TILL ATT HA SÅ LITE FETT I KROPPEN ATT MAGMUSKLERNA/RUTORNA KOMMER FRAM. DET SJUKA I DEN HÄR TRENDEN ÄR DET, ATT 95% AV MÄNNEN INTE VILL HA EN KVINNA SOM ÄR LIKA HÅRD I KROPPEN SOM EN VÄLTRÄNAD KILLE. DE VILL HA NÅGOT “ATT TA I”. JAG HAR UMGÅTTS VÄLDIGT MYCKET MED MÄN/KILLAR MED OLIKA BAKGRUNDER. JAG HAR ALDRIG HÖRT ATT EN KILLE SKULLE HA SAGT ATT EN TJEJ/KVINNA BORDE GÅ NER I VIKT. DET ÄR VI KVINNOR, SOM SJÄLVA SÄTTER DENNA PRESS PÅ OSS. JAG HAR ALDRIG SETT ATT EN KILLE/MAN SKULLE HA SKRIVIT PÅ NÄTET OM NÅGON ANNAN KILLE/MAN SOM FRAMTRÄDER T.EX. I EN TV SHOW, ATT KILLEN PÅ TV-SKÄRMEN ÄR TJOCK ELLER FUL. DET ÄR NÄSTAN BARA TJEJER/KVINNOR SOM SKRIVER SÅ OM VARANDRA PÅ NÄTET. BEDRÖVLIGT!

DET SVÅRA MED ORTOREXI ÄR DET ATT MÅNGA OMKRING SKRYTER MED HUR “DUKTIG” ORTOREKTIKERN ÄR. DE ÄR NÄSTAN AVUNDSJUKA PÅ ATT DEN HÄR PERSONEN ÄTER SÅ “NYTTIGT” OCH ALLTID ORKAR TRÄNA. SANNINGEN ÄR ATT EN ORTOREKTIKER ÄR MANISK. DET HÄR MED TRÄNING OCH HÄLSOSAM MAT ÄR ETT MÅSTE! TYVÄRR SÅ LURAR ORTOREKTIKERN SIG SJÄLV OCKSÅ. IOM ATT DET UTSÖNDRAS ENDORFINER I KROPPEN DÅ MAN RÖR PÅ SIG, SÅ TYCKER MAN ATT MAN MÅR BRA OCH ÄR FRISK. DET SOM ÄR PÅ TOK DÅ ÄR ATT MAN PSYKISKT INTE ÄR FRISK OCH FETTPROCENTEN SJUNKER OFTA SÅ MYCKET ATT MENSEN UPPHÖR.

HUR MÅR DU IDAG? ÄR DU FORTFARANDE ANOREKTIKER, ELLER ÄR DU FRISK NU? HÖR AV DIG.
STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
Jag såg ditt program igår och jag måste bara tacka och säga hur fantastiskt jag tyckte att det var. Jag är så glad att det har blivit bättre för dig och jag tror att du har fått många tjejer att må bättre.
Kram Agnes

TUSEN TACK OCH STOR KRAM, LINDA

Linda, du har gjort en fantastisk insats genom att bjuda på dig själv. Du har räckt ut handen till oss och vi fattar den så gärna.
Anorexi/bulimi förstör liv, men genom mer kunskap, stöttning och pengar till sjukvården så kan det bli bättre.
Stor kram till dig Linda som har visat så mycket mod.
Kram även till alla er som kämpar mot detta helvete.

FINT SKRIVET. STOR KRAM TILL DIG! LINDA

Hej Linda.
jag tittade på ditt program igår och vill säga att du var fantastiskt. ditt tal och hela programmet visade så lite men ändå så mycket. när man själv lider av äs så förstod man allt du sa och berättade.
Jag grät mig igenom hela programmet och kände igen mig själv så mycket. jag har själv levt med samma hemligheter i snart 11 år och började gå hos Scä för ett år sedan men slutade pga av att jag var rädd.
jag är än idag inte frisk men jag kämpar hela tiden och har som du, hittat min ”Martin”.
Börjar fundera på att söka hjälp igen.
tack för din ärlighet och ditt bidrag i programmet.

VAD UNDERBART ATT DU HITTAT DIN ”MARTIN”! RUTINER ÄR BRA ATT HA OCH DET ÄR MYCKET LÄTTARE ATT FÖLJA ”SCHEMAT” MED EN ANNAN PERSON. KONTAKTA HONOM OMEDELBART NÄR DU KÄNNER OBEHAG, ÄVEN NÄR NI ÄR IFRÅN VARANDRA. HAN KOMMER ATT TYCKA ATT DU ÄR STARK SOM VÅGAR BERÄTTA DET FÖR HONOM.

STOR KRAM TILL ER BÅDA, LINDA

Tack Linda!
Grät när jag såg ditt program, har en svårt sjuk dotter i bulimi som jag ska se om programmet tillsammans med. Det är SÅ bra och modigt att en känd person går ut och berättar om dessa hemska, tyvärr väldigt skambelagda sjukdomar.
Många kramar från Tindhras mamma

O VAD FIN DU ÄR! UNDERBART ATT HÖRA ATT DIN DOTTER BERÄTTAT FÖR DIG OCH ATT DU VILL SE PROGRAMMET MED HENNE. JAG ÖNSKAR ALLA FÖRÄLDRAR VAR SOM DU!

STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!
jag såg just ditt program, och jag tyckte du va jätte stark. Jag lider själv av ätstörningar och har varit inskriven på ätstörningskliniken sen november 2010, då jag bröt ihp och berättade för min mamma. Men nu har jag dragit mig ur, jag vågar inte gå upp. Jag har en blandning av anorexi&bulimi, och så fort jag ätit så spyr jag, allt kretsar kring att spy. Jag är 23 år, och har två tvillingsöner som jag tar hand om ensam, och jag försöker verkligen orka allt vad jag kan – men nu börjar jag bli mer och mer orkeslös, som du sa i programet så tänker jag hela tiden på att inte spy mer, men så fort jag ätit nåt eller känner minsta mättnadskänsla så försvinner dom tankarna, och sen sitter man över toaletten igen!
Har du något mer bra tips om vad man ka göra ? jag vill bli frisk, men jag är livrädd att öka i vikt

JAG ÖNSKAR VERKLIGEN ATT DU ÅTERVÄNDER TILL ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN. INGEN BLIR FRISK UTAN HJÄLP OCH DET ÄR INGET ATT SKÄMMAS FÖR. DU SKALL VARA STOLT ÖVER ATT DU VARIT SÅ STARK ATT DU BERÄTTAT FÖR DIN MAMMA OCH SÖKT HJÄLP. DET VIKTIGASTE JUST NU ÄR ALLTSÅ ATT DU GÅR TILLBAKS TILL KLINIKEN. HAR DU BERÄTTAT FÖR NÅGON ANNAN ÄN DIN MAMMA? VÄLJ EN PERSON SOM STÅR DIG NÄRA OCH SOM VET OM DINA ÄTSTÖRNINGAR OCH KOM ÖVERENS MED DEN PERSONEN ATT DU ALLTID KAN RINGA ELLER SMSA NÄR DU FÅR LUST ATT SPY. DET SOM ÄR BRA ATT VETA ÄR ATT MAN SER OCH KÄNNER SIG MYCKET “STÖRRE” NÄR MAN SPYR (ÄR BULIMIKER) ÄN NAR MAN ÄR NORMAL OCH ÄTER ALL SLAGS MAT. JAG SÄTTER HUVUDET I PANT/GARANTERAR ATT DET ÄR SÅ! TRO MIG! MAN BLIR SÅ FRUKTANSVÄRT SVULLEN I ANSIKTET,  HALSEN, MAGEN OCH BENEN AV ATT SPY. ÄMNENSOMSÄTTNINGEN BLIR MYCKET LÅNGSAMMARE NÄR MAN SPYR. DU MÅSTE PRATA MED EN KUNNIG PSYKOLOG/PERSON OM VARFÖR DU ÄR RÄDD FÖR ATT GÅ UPP I VIKT.

HÖR AV DIG IGEN. STOR KRAM, LINDA

Hej Linda!. Såg nyss ”de blir bättre” som jag spelade in i från gårdagen. Jag blev väldigt berörd av din historia , jag har tänkt mig att jobba med ungdomar i framtiden och blev ännu mer insrpirerad av ditt tal. Att uppmärksamma unga människor och inte vara rädd för att tala om det vi ser. Du verkar ha varit ganska ensam som reneé också sa i programmet, och jag undrar lite om det inte fanns någon annan i din omgivning som nämnde något om att du blev så smal.. typ lärare? skolkamrater? kurator? eller någon annan..?. Jag tackar för ett bra program mycket fint och äkta av dig att gå ut och berätta, tack!.

TACK FÖR DITT MEDDELANDE! JAG VAR TVUNGEN ATT GÅ OCH VÄGA MIG VARJE VECKA HOS SKOLSKÖTERSKAN, MEN HON RAPPORTERADE INGET TILL MINA FÖRÄLDRAR. VÄLDIGT BEKLAGLIGT.DET PRATADES SÅ LITE OM ÄTSTÖRNINGAR I FINLAND PÅ 80-TALET, ATT MINA VÄNNER INTE FÖRSTOD ATT JAG VAR SJUK.

STOR KRAM, LINDA

Vilken inspiration du är! Jag har själv haft ätstörningar (anorexi) i hela min tonår + unga vuxna liv. Fällde några tårar igår när jag hörde din historia för nästan allt stämde in på mig själv.Du ska verkligen vara stolt över dig själv
KRAM!

TUSEN TACK! HOPPAS DU MÅR BÄTTRE NU?!
SKÖT OM DIG OCH STOR KRAM, LINDA

Linda, jag beundrar dig något oerhört för ditt mod. Det föll många tårar mot min kind under hela programet! Jag känner igen mig i vissa delar och har en fin vän som gått igenom en form av ätstörning som legat till grunden för hennes depression under många år. Det är en fruktansvärd sjukdom som tar över livet. Jag har haft tur och bara snuddat vid ortorexi, jag har alltid haft det ”under kontroll” som man säger. Jag tror däremot att många ser mig som ”otroligt hälsosam” eftersom jag äter extremt nyttigt och tränar mycket. Detta gör att det är en ”okej” ätstörning, vilket gör det ännu svårt för personen i fråga att förstå att det är en mycket farlig sjukdom. Under de senaste året har jag däremot förstått att det jag hållit på med under så många år inte är friskt, jag har känt skam så många gånger över vad jag ätit, jag har förbjudit mig själv att äta många saker, allt för att vara smal.
Idag mår jag mycket bättre, jag äter nyttigt men idag äter jag pasta/ris/potatis till maten, vilket jag tidigare inte gjort. Jag tränar inte fullt lika mycket och psykiskt mår jag så mycket bättre! TACK Linda för din fina medverkan, du har verkligen fått mig att förstå att livet är mer värt än denna skam som hela tiden ligger och gror.
Många Kramar!

VAD GLAD JAG ÄR FÖR ATT DU SJÄLV INSETT ATT DU VARIT I “FAROZONEN”. OTROLIGT STARKT AV DIG ATT BÖRJA ÄTA PASTA/RIS/POTATIS UTAN ANDRAS HJÄLP. DET BRUKAR VARA DET SVÅRASTE. JAG HAR FÖRRESTEN FÅTT ETT MEDDELANDE EFTER PROGRAMMET DÄR PERSONEN FRÅGADE VARFÖR JAG VAR SÅ SMAL NU. JAG GICK NER I VIKT VÄLDIGT MYCKET NÄR JAG AMMADE OLIVIA, MEN TROTS ATT JAG INTE AMMAT PÅ ETT OCH ETT HALVT ÅR SÅ HAR JAG SVÅRT ATT GÅ UPP I VIKT IGEN. MIN FÖRBRÄNNING ÄR MYCKET SNABBARE NU NÄR JAG ÄTER ALLT, ÄN NÄR JAG HADE ÄTSTÖRNINGAR.

STOR KRAM TILL DIG, LINDA

TACK för ett gripande Program MODIGT att utelämna sig som du gjorde Har Levt med min dotter som gått igenom samma sak från 16år till 22 år och den hjälp hon fick var ett stort skämt .. Hon är nu helt frisk i det närmaste.. Tack vare Goda Vänner som stöttade mig o henne och att hon kunde berätta” hemligheterna ” till sist ,, Jag som anhörig o mamma kände mig så hjälplös innan jag själv hittade rätt i hur jag skulle agera Så var stolt ÖVER DIG Hälsar En Mamma

UNDERBART ATT HÖRA ATT ALLT ÄR VÄL NU. DU ÄR EN FIN MAMMA! HÄLSA DIN DOTTER FRÅN MIG. STOR KRAM, LINDA

Såg dig i ”det blir bättre” och du berörde verkligen mig. Jag gråter nästan aldrig men då grät jag. Jag är själv fast i ätstörningarna och jag är väl medveten om det. I tidiga tonåren hade jag på gränsen till anorexi men eftersom jag tröstätit sen jag var 8 så var det inget som ”höll” i längre än ett år. Började spy som 13åring men var aldrig sådär smal. Efter gymnasiet tappade jag kontrollen totalt och nu växlar jag mellan bulimi och hetsätning. Med andra ord är jag nu överviktig och går knappt utanför dörren. Jag planerar min hetsätning detaljerat och växlar mellan att handla i olika affärer. Jag är så trött på mig själv. Har sökt hjälp återigen, för mina barns skull. Men jag har gått i massa olika terapier och ätit massor med mediciner och ingenting hjälper. Jag är nästintill isolerad. Att känna sig ensam i sthlm känns patetiskt. Jag bröt ihop totalt när du sa det där om att räcka ut en hand så att någon kan ta den. Det är aldrig någon som tar min hand, dom bara försvinner.

JAG KOMMER ATT FINNAS HÄR FÖR DIG. NÄR ÅNGESTEN KOMMER OCH DU FÅR LUST ATT TRÖSTÄTA OCH/ELLER SPY, SÄTT DIG VID DIN DATOR OCH SKRIV TILL MIG. BERÄTTA PRECIS ALLT DU KÄNNER JUST DÅ. DET HJÄLPER ATT SÄTTA ORD PÅ KÄNSLORNA OCH ATT FÅ UT DEM. DU VET ATT NÄR JAG LÄSER DINA KOMMENTARER, SÅ VET JAG EXAKT HUR DU KÄNNER. VILKA KLINIKER HAR DU VARIT PÅ? JAG GICK PÅ CENTRUM FÖR ÄTSÖRNINGAR I STOCKHOLM. GÅ DIT. GÅ DIT IDAG ELLER IMORGON. SKJUT INTE UPP PÅ DET.

SOM SAGT, HÖR AV DIG OCH STOR KRAM TILL DIG, LINDA

Underbart vackra Linda, tusen tack för ditt otroligt fina framträdande i Det blir bättre. Såg det inte när det sändes utan har precis suttit och tittat på 3play. Mina tårar rinner nedför kinderna och jag är så berörd. Jag har själv varit extremt överviktig och har tappat 33 kg på 2 år men har fortfarande ca 10 kg kvar, det har gått sakta och det har fått tagit tid men jag känner ännu mer nu att det får ta den tiden. Jag är nöjd med mig själv och stolt över mig själv över det jag har presterat och när jag nu sett ditt program slår det mig att jag aldrig kommer behöva oroa mig för att bli sjuk utan att jag faktiskt känner att jag tar detta med viktnedgången på ett sunt sätt. Jag måste lära mig äta rätt, motionera måttligt och må bra. Att vara sjukligt fet är även det ett problem och jag tackar gud för de nära och kära jag har runt mig som ser till att detta funkar och att jag mår bra.
Du är en vacker människa både på in och utsidan och jag tackar dig av hela mitt hjärta för att du vågade stå upp för din sjukdom och för att du hjälper andra.
All lycka till dig i livet med allt.
Många varma kramar!
//Sara

JAG ÄR LEDSEN FÖR ATT VI INTE NÄMNDE ÄTSTÖRNINGEN HETSÄTNING I PROGRAMMET. JAG HAR ALLTID SPYTT EFTER ATT JAG HETSÄTIT OCH DÅ HAR DIAGNOSEN VARIT BULIMI. VAD HÄRLIGT ATT HÖRA ATT DU ÄR PÅ RÄTT VÄG.
STOR KRAM, LINDA

Hej Linda! Din historia var öppen, ärlig och ”på riktigt”. Jag kan känna igen mig i det mesta. Jag heter Denise och har ätstörningar sen många år tillbaka. Det är fantastiskt att höra din berättelse, du gjorde det väldigt bra. Jag såg programmet på den ätstörningasklinik som jag är på och alla med mig uppsakttade det jättemycket. Jag hoppas att det går att bli frisk, inte bara att jag ska lära mig stå ut! Du har nått fram till många med ditt tal och dina ord. Jag vill tacka för att du delade med dig av det som är så privat, skamfyllt och jobbigt. Det är svårt för många att förstå hur hemskt det är med de olika ätstörningarna, men i och med din berättelse har du öppnat ögonen på många i ens omgivning. du har hjälpt till att förklara hur det känns, hur verkligheten faktiskt ser ut när man är sjuk. Jag uppskattar ärligheten och att du säger allt rakt ut!Återigen, Tack! Kämpa, stå ut och kämpa igen, det ska gå, eller hur?
Mvh Denise

VAD GLAD JAG ÄR FÖR ATT NI TITTAT PÅ PROGRAMMET TILLSAMMANS PÅ ÄTSTÖRNINGSKLINIKEN! HÄLSA DE ANDRA PÅ KLINIKEN, ÄVEN ERA TERAPEUTER!
STOR KRAM, LINDA

Linda! Vill bara säga hur mycket ditt framträdande i ”Det blir bättre” betydde för mig. Jag är djupt nere i skiten och för tillfälligt kan jag inte se mig som frisk. Men jag vill inte leva detta livet längre, det är inte värt att leva. Du satte verkligen ord på mina känslor, all ensamhet och alla lögner. Tack, det betyder så otroligt mycket för mig

Tack tack fina Linda för att du är den person där och berättar om problem du haft.
Att du berättar kommer att hjälpa många och jag själv börjar förstå jag duger som jag är.
Du är en förebild därför att du har tänkt om och du har klarat av svåra saker i ditt liv. Ja det blir bättre det har du visat..
Kramar till dig från Anki

Underbara Linda!
Vilken otrolig insats du gjorde igår i programmet genom att lämna ut dig själv om den fasanfulla sjukdomen. Otroligt starkt!
Skulle gärna vilja skriva ett brev till dig som BARA du läser. Var kan jag skicka det?
Solskenskramar Lena

Ojoj Linda det var starkt att se dig igår i ”Det blir bättre” Min dotter och jag blev väldigt rörda och fylldes av dina ord.

Hej du fantastiska människa.
Du ska vara så otroligt stolt över dig själv som faktiskt gick ut med dina ätstörningar i media. Jag själv lider inte av denna vidriga sjukdom, men jag har flera viktiga personer i min närhet som lider av den. Det är så svårt att veta vad man ska göra för att få dem på bättringsvägen, men jag hoppas och vet att ditt program med ditt otroligt fina tal som gick rakt in i hjärtat kommer hjälpa många tjejer och killar som lider av ätstörningar.
Tack så jättemycket för allt du gör, du är en otrolig förebild och du ska aldrig skämmas över någonting du gjort eller tyckt tidigare. Att du ändrat livsstil och försöker nu hjälpa andra människor i samma situation är fullkomligt storartat!!
Många kramar till dig,
Linnéa Wäisänen

Hurra för dig, du gav mig styrka att vilja fortsätta vara frisk!!!!!!!
Håll ögonen öppna alla berörda, jag upplyser också om denna sjukdom i så småningom kommande Allers och våga hjälpa era nära och kära.
T.

Åh Linda så berörd jag blev igår, tårarna rann ner för mina kinder. Jag är 100% säker på att du gör skillnad för många många där ute både tjejer och killar som har det svårt.
Ta väl hand om dig och njut av livet med din familj och vänner!
Stora varma kramar / Marie

Tack Linda! Jag har precis sett programmet och känner mig otroligt berörd. Din historia känns till viss del lik min historia. Det var så befriande att höra dig beskriva exakt hur jag har känt mig. Inte bara vad gäller ätstörningar utan också när de kommer till strävan efter perfektion. Jag ser att många hur kommenterat och det gör mig glad för du förtjänar all uppskattning i världen för att du tog upp det här något tabu-belagda ämnet. Du har berört mig. Du har hjälpt mig. Nu ska jag försöka att hjälpa mig själv och så småningom vill jag liksom dig hjälpa andra. Vill avsluta med att säga att du ÄR en fantastisk förebild för unga tjejer som mig. Jag önskar dig all lycka i framtiden! Tack än en gång!
Kram/ Mia

Tack så jätte mycket för att du ställde upp i programmet.
2Jag kände igen mig så himla mycket!! 😥
Du är fin btw, jätte fin!!! ❤

Du var helt underbar i gårdagens program! Din berättelse och dina ord värmde och gick rakt in i mitt hjärta.
Äntligen visar TV hur verkligheten ser ut för många människor.
Det är en sjukdom och inte ”tankar” som man bara kan ändra och slut med.
Är glad för din skull, du verkar ha ett fint liv med fina människor

Hej du underbara fantastiska människa!! Tårarna strömmar när jag läser alla fina brev du fått..Det är fler än jag som reagerat på programmet om dig! Jag kände igen mig i det mesta och jag kände en sån fruktansvärd sorg över att man trott att man är ensam om det man genomlever.Att inte förstå att det man gör är fel.Att leva i en låtsasvärld tills allt rasar.Jag fick hjälp på en ätstörningsklinik och är idag nästan frisk.Vet inte om man kan bli det helt men däremot mycket bättre.Man får vara på sin vakt för att inte falla tillbaka.Snälla du, jag vädjar till dig, du hade så rätt om att det talas för lite om detta, det skulle vara så värdefullt om du kunde ta upp detta i fler sammanhang och skapa debatt i sverige.För problemet är akut och mörkertalet stort! Tack än en gång för att du var så modig att du berättade om dig och om oss, dina medsystrar! Stor varm kram,Mia

Åh fina Linda !
Vad tårarna trilla när jag såg dig igår på tv. Aldrig hade jag kunnat ana att så mkt smärta låg bakom din otrolig vackra fasad ! Man ville bara gå ini rutan och ge dig en bamsekram ! Detta kommer ge stöd och mod åt många tjejer i samma sits ! Det är jag övertygad om ! Modig och en fantastisk människa är du !! Tack för en mycket bra timme med dig på tv men jag var alldeles svullen av tårar efteråt : )
Kram fr Annie

Jag har väntat länge på någon som du! Jag både grät och applåderade själv hemma i soffan. Det var längesen någon påverkade mig så strakt, din öppenhet har gjort en enorm skillnad som kommer påverka och förändra mångas liv! Stort tack!

Hej Linda! Tack för din medverkan i det blir bättre, så himla starkt av dig att vara med och berätta om ditt liv, det helvete som många lever i utan att få hjälp. Din historia berörde mig djupt och jag grät flera gånger under programmet. Jag har själv ingen ätstörning men min bästa vän fick det när vi gick på gymnasiet. Hon slutade äta, skrev sms om att hon var för fet för att leva och andra otroligt jobbiga saker. Det var bara jag som var medveten om detta, jag ville många gånger berätta för vuxna men hon lovade mig att hon mådde bra och jag var dum att tro henne. Men efter ett halvår klarade jag inte mer, bröt ihop i skolan och precis då kom en lärare förbi och sedan blev det möten och samtal med kurator, skolsköterska och jag fick sitta på samtal och berätta för hennes föräldrar. Jag och min vän blev osams då hon ansåg att jag svek henne. Detta gjorde att jag har haft enorma skuldkänslor, för att jag svek henne, hon litade ju på mig. Många säger att jag gjorde rätt men jag hade svårt att tro det. Men när jag sett programmet som du var med i har jag börjat förstå att det var bra att berätta, även om jag svek henne. Jag bara ångrar att jag inte berättade tidigare. Tack för att du delat med dig av din berättelse, du har förändrat min syn på det som hände och jag tror att många andra också känner att du påverkat dem och berört dem. Tack och lycka till med allt som livet har att erbjuda, du är grym! /Johanna

TACK för ditt mod att medverka i programmet och prata om det som känns så skamligt och svårt, men som är en verklighet för så många!
Jag lyssnar på ditt tal, orden träffar mig rakt i hjärtat och jag kan inte sluta gråta. Det gör ont samtidigt som det även finns tröst i dina ord. Dina ord är ”mina”. De är vad som varit min verklighet i så många år.
Efter 20 år med anorexi/bulimi/ortorexi och flera år i behandling, så har jag ännu inte nått ända fram.
Min ork och hopp om att nå målet har sakta börjat försvinna. Men var har jag då att gå? Leva i helvetet på jorden resten av mitt liv?!
Men jag är ”en Linda” och kan du ta dig ända fram, så finns det möjlighet att även jag kan göra det.
Tack för att du berörde och delade med dig!
Var rädd om dig och fortsätt kämpa för att hålla dig frisk!

Du är så modig och inspirerande! Tack för att du delade med dej av ditt liv och dina svårigheter, det tar ett stort mod att göra det! Kärlek till dej och din familj.

Vilket otroligt viktigt program du gjorde! Och väldigt modig som delar med dig om vad du varit med om*. Vilken kvinna du är, var stolt över dig själv  jag är säker på att ditt budskap i programmet kommer hjälpa många ungdomar! Så ett stort tack till dig för att du så ärligt och öppenhjärtigt gjorde ett program om din historia. Det berörde något enormt. Ta väl hand om dig och all fortsatt lycka till i framtiden.
Kommer såklart fortsätta följa din blogg. En stor kram till dig!

Linda, vad stolt jag är över dig, vad modig du är! Tack för att du delade med dig! Kände mig väldigt träffad som en ”Carina” efter att ha sett din historia och har en väldigt kär vän som jag nu börjat fundera lite över, hennes besatthet kring sitt utseende och om träning och mat!… Ska prata med henne nu! Tack för det uppvaknandet. Och var stolt över dig själv!
MÅNGA kramar!

Tack Linda!! Det är första gången jag verkligen ser någon uttrycka sig och känna som jag känner, men som ingen vet.. Tack!!

Hej! VIll bara säga att du var jätte bra i inslaget på tv – hoppas verkligen att du idag mår mycket bättre.
Jag har själv haft ätstörningar och jag vet att den mentala biten sitter kvar länge, även fast man kanske inte ”utövar” ätstörningen längre. Och då kan man få dras med dåligt samvete, men att man då ska komma ihåg att vara stolt över att man inte längre ”utövar” sina ätstörningar!
Jag blev frisk genom att tillåta mig själv att äta allt jag ville och var sugen på, jag var trött på att alltid vara fixerad vid mat. – till en början gick jag upp i vikt men efter ett tag stabiliserades min vikt och idag är jag normalviktig. Jag går upp och ner ca 2-3 kg har jag märkt genom åren, och det är helt ok.
Må så gott – och ta hand om dig!
Kram Anneli

Underbara Linda!
Tack för att du tar upp ett ämne som ingen annan vågar prata om. Jag grät mig igenom en stor del av programmet eftersom jag känner igen mig så mycket i all perfektion. Det är fruktansvärt att så många kvinnor lider och upplever så mycket smärta av något som borde vara så enkelt egentligen. Jag har bestämt mig för att iallafall försöka att be om hjälp tack vare dig, jag vill också bli fri från ångesten och leva ett friskare liv! För bara några timmar sen ville jag inte ha hjälp, men efter ditt tal inser jag att jag också kan må bättre!
Hoppas att du fortsätter att prata om detta, det är så viktigt.
Du började ditt tal med att be om ursäkt för att du var en dålig förebild, men efter detta programmet är du en av de bästa förebilderna en ung kvinna kan ha. Du ger hopp, tro och energi till att det faktiskt kan bli bättre! TACK!
Du är verkligen min förebild!
Stor kram från Emelie

Hej Linda!
Jag kände igen mig i mycket av det du sa. Särskilt med att hålla allting hemligt trots att man hatar lögner, och särskilt att allting måste vara perfekt och på topp, men att ingen ser vad man sysslar med för att man döljer det.
Jag har många gånger blivit riktigt arg och irriterad på min lärare i Hälsopedagogik. Vi pratar alltid om hur allvarligt fetma är men så fort jag säger någonting om ätstörningar känns det som om det inte är lika viktigt. Det är otroligt frustrerande.
Tusen, tusen tack för att du vågar uppmärksamma problemet som många vill dölja! Du är stark som tagit dig igenom dig detta!
Många kramar!

❤ Modiga Linda! ❤ Blev så berörd av ditt fina och gripande tal! Du förtjänar det bästa i livet! Har själv inte nga ätstörningar (förutom att man kämpar för att älska sin kropp och dagligen intalar sig själv att man duger vilket också är helt j-a sjukt att man tydligen måste lägga ner så mycket energi på att INTE få ätstörningar….), men det är inte alltid lätt med alla ideal och “krav” som finns, framförallt, på oss tjejer. Därför tycker jag att det är så oerhört viktigt att vi pratar om det och att vi tillsammas kämpar för att göra det bättre för våra framtida barn!!

Hej Linda:) Jag vill bara ge dig en stor härlig varm kran å tacka dig för att du delat med dig av det du gått igenom. Du verkar vara en så underbar kvinna båda på in och utsida. Stooora kramen=D

Såg precis programmet och Jag grät. kände igen mig så väl från mina år som bulimiker. skammen man känner. Och det där med att inte gråta. jag har inte kunnat det heller, (förrän ett halvår tillbaka, då jag nästan börja tvinga mig själv att börja gråta då jag ”kände” för det… )
Du är så modig som pratat om det. jag hoppas min dag kommer med, då jag kan prata ut om det på riktigt.
Tack, du ÄR en förebild, många kramar!

Hej Linda!  Du är så modig, inspirerande och fantastisk! Vilket tal du höll!!! Framförallt är jag glad att du mår bra nu efter allt du gått igenom. //Johanna

Du är stark, modig och vacker och berör. Jag är helt säker på att din historia kommer hjälpa många in på rätt spår. Kram Anna

underbara kvinna !!
tack för att du pratar om ämnet som berör så många.
det är otroligt starkt av dej !!o vilken tal du höll i slutet av programmet, du berörde mej så djupt o många tårar trillade..
jag önskar dej alla lycka ❤ kram

Vilket engagemang och vilket jobb du lagt ner på att svara på frågor du fått. Jag är mycket imponerad och uppskattar människor som engagerar sig. En eloge till dig, Linda.

Tack Linda! Jag har precis sett programmet och känner mig otroligt berörd. Din historia känns till viss del lik min historia. Det var så befriande att höra dig beskriva exakt hur jag har känt mig. Inte bara vad gäller ätstörningar utan också när de kommer till strävan efter perfektion. Jag ser att många hur kommenterat och det gör mig glad för du förtjänar all uppskattning i världen för att du tog upp det här något tabu-belagda ämnet. Du har berört mig. Du har hjälpt  mig. Nu ska jag försöka att hjälpa mig själv och så småningom vill jag liksom dig  hjälpa andra. Vill avsluta med att säga att du ÄR en fantastisk förebild för unga tjejer som mig. Jag önskar dig all lycka i framtiden! Tack än en gång!
Kram/ Mia

Linda du behöver ej svara på alla kommentarer!
Jag satt med en stor näsduk framför tvn igår, jag älskar dig och ditt mod att komma ut med din ätstörning, jag har en mycket kär vän som gått och går igenom samma sak!
Jag är finlandssvensk och då förstår du kanske att jag kunde vrida av min näsduk då programmet var slut!
Jag beundrar dig och önskar dig all lycka i livet!

Tack för att du delade med dig! Modigt, bra och ett gripande tal! /Emma

Linda,
Visste inte att någon annan kunde ha exakt samma tankar och erfarenheter som jag. Det var som att Du satte ord på mina känslor, till punkt och pricka. Är oerhört tacksam över att Du var villig att göra detta program. Linda, Du är min ängel.
Stor Kram!

Hej Linda! Såg TV3s “Det blir bättre” där Du berättar om dina ätstörningar Du haft genom livet. Och jag vill bara säga TACK! Jag är själv sjuk och har varit sedan 17 års ålder. Jag beundrar Dig för att du är så öppen om något som är så svårt, och som man, precis som Du sa, gör allt för att hålla hemligt. Att se och lyssna på Dig var som att se mig själv i spegeln. Att Du, som är så känd, vågar berätta och be om hjälp gör att jag känner hopp och ser ett ljus, att det faktiskt går att bli helt frisk. Samtidigt är jag rädd att förlora min bästa vän, som det på ett konstigt sätt faktiskt är. Det pratas alltid om tonåringar som är sjuka. För mig (28 år) var det skönt att få veta att det finns andra vuxna som är / har varit sjuka. Min ålder gör att jag skäms extra mycket, då det känns som en “Tonårssjuka.” Vill än en gång tacka Dig för Ditt mod, Din öppenhet att våga dela med Dig till andra människor och att Du lyckats inspirera människor i samma situation till att bli friska! Röd ros Med Vänlig Hälsning Louise

Hej Linda! Du var helt otroligt bra i ”Det blir bättre”. Jag har själv aldrig upplevt denna fruktansvärda sjukdom på nära håll. All information om ätstörningar är guld värd! Jag har två tonårsdöttrar som mår bra men man vet aldrig… denna lömska sjukdom kan drabba vem som helst. Ju mer upplyst man är som mamma ju tidigare kan man se ”tecken” och hjälpa. Jag är så tacksam för allt du gjort för så många människor ikväll!
KRAM Malin

Kollade på programmet och det var riktigt starkt jobbat av dig Linda. Du berörde väldigt många och allting du sa var så äkta. Man märkte verkligen att du berättade från ditt hjärta. Ville bara säga det, och tänk på att det du gjorde kan ha räddat liv.
/ Hälsningar från en jakobstad kille!

Tack, Linda för att du delar med dig om dina erfarenheter. Har under min tonårstid haft flera i min närhet med ätstörningar och själv varit på väg in i detta. Därför känner jag igen en hel del av det du berättar.
Hoppas du efter detta känner dig som en god förebild för det tycker jag att du är.

Hej Linda! Jag tycker att du har varit jättemodig som har gjort programmet. Jag vet exakt vad du pratar om och vad du menar. Det är sååå otroligt starkt av dig att rakryggad berätta om dina upplevelser och dina känslor. Jättefint tal. Väcker så otroligt många känslor. Jag önskar dig all lycka till, du är så stark!! Många kramar – Malin

Suurkiitokset sinulle Linda rohkeudestasi kertoa ongelmistasi tämän iltaisessa ohjelmassa! Voimahaleja sinulle!

Hej Linda,
Tror att du nu är en fantastisk förebild för dagens flickor och unga kvinnor med ätstörningar. Oerhört starkt att dela med dig av vad du har varit med om. Ta hand om dig!
Jag studerar just nu till psykiatrisjuksköterska men jobbar i vanligafall på en slutenvårdsavdelning för ätstörningar.
Kram Jenny

Linda! Programmet var mycket bra. Du kan vara stolt över din medverkan och din insats. Grattis!

å vad du är stark! bra gjort! vet att du har hjälpt många genom att prata om ätstörningar.
önskar dig all lycka!

Gud vad jag grät Linda, visste inte att du haft så svårt i livet. har flyttat till finland efter 20 år i stocholm(inte så lätt)vill skriva mer men helst privat om det går

Tack för att du ställde upp i programmet. Jag är du för ett antal år sen….. motigt att veta att det inte går att lösa detta problem själv. Blev väldigt berörd av din historia, då jag känner igen mig i nästintill allt. Tack för du var med och berättade. Tro mig, du är en fantastiskt förebild efter detta.
Kramar J


Linda du är en mycket stark kvinna. Jag beundrar dig för att du vågade och ställde upp och berättade. Jag tror detta betyder mycket för tjejer som är i din situation.
Stor kram från iof någon du inte känner men ändå.

Tårarna rinner ner för kinderna efter att ha sett programmet, vilket starkt intryck och vilket mod av dig att orka berätta, tack för att vi fick ta del av din historia, du har med din berättelse gett många ett hopp och en framtidstro när dem har det som svårast.
Tack Linda!

Jag blri så glad när jag läser att du vill kämpa för att man tar ätstörningar på allvar. Jag såg programmet och jag har själv lidit av en ätstörning och är på väg dit igen. Om du föreläser skulle jag verkligen önska att få vara där och lyssna på dig!
Många varma kramar!

Vill bara skriva och säga att du är fruktansvärt inspirerande i programmet. Jag har själv inte ätstörningar. Jag känner trots det igen mig i väldigt mycket som du berättar. Jag har och till viss del fortfarande har ångest pga förstora krav på mig själv. Du inger hopp för mig, och säkerligen många fler! Det vill jag tacka dig för. Tack Linda!

Stor kram till dig Linda, du är så stark som orkar berätta!
Har du funderat på att samarbeta med någon organisation och åka runt i landet och föreläsa?
Tror det hade varit jötteuppskattat! Jag kommer iallafall garanterat vara där 🙂

Tittade precis på “Det blir bättre” och tårarna forsar verkligen ner för mina kinder. Jag blev så otroligt berörd! Tack för att du var med i programmet och pratade om det här! Jag har inte haft några ätstörningar själv, men har mått fruktansvärt dåligt och haft ångest stor del av mitt liv, så jag känner ändå igen känslan. Har sökt hjälp några gånger, men då fått frågan “Finns det risk att du tar livet av dig?”. NEJ, har mitt svar varit då. För hur dåligt jag än har mått, så har jag ett hopp inom mig att jag ska klara det här, jag vill inte dö. “Då kan vi tyvärr inte hjälpa dig” har jag då fått till svar. Så jag har kämpat på i min ensamhet, och idag mår jag något bättre. Men jag faller lätt ner periodvis, och det kan ibland vända på en halv sekund. Jag förstår även det där med ensamheten. Jag är väldigt ensam, har egentligen inte någon alls. För jag har verkligen tagit avstånd från andra, velat vara för mig själv.
Och jag ha varit livrädd för att mista någon! För min separationsångest är fruktansvärd. Så jag har inte vågat komma någon nära. Så jag lever idag ett väldigt ensamt liv.

Så jag vill Tacka så otroligt mycket för ett bra program och ett tal som berörde mig något otroligt! Och du verkar vara en helt fantastiskt människa! Massa Kramar /Anna

Hej, tittar just nu på ”Det blir bättre” och vill bara säga att jag tycker att du är jättestark, och så himla bra att du berättar om dina ätstörningar!
Tycker också att det är skandal att ingen läkare hjälpt dig tidigare, särskilt då du berättat att du har bulimi för läkaren!! Det är skandal, och de läkarna borde anmälas.
Du är jättesöt och stark tjej!! Kram!

Linda<3 vad modig du är oot tosi rohkea kun uskallat puhua asioista joista”ei puhuta”

Hej! tack för din ärlighet, känner igen mej i så mycket i de du säger. Har haft bulimi i många år, mår ganska bra nu men kämpar fortfarande för att få ett `normalt`liv med rätta tankar. Men de är svårt när man ha problem att prata om sin hemlighet.
kram jenny

Kollar på ”Det blir bättre” och ville bara tala om hur fantastisk du är! Du är en stark kvinna och en mycket bra förebild!
Världen behöver fler Linda! Heja dig!

Jag sitter och tittar på programmet och blev så oerhört tagen av din berättelse. Vad starkt av dig att vara så ärlig och våga berätta om hur du har mått och vad du har gått igenom. Jag är helt övertygad om att du hjälper många människor med ätstörningar med din berättelse!
Vilken kvinna du är!

Hej Linda
Vad du är modig! Vilken förebild! Du ska vara väldigt stolt över dig själv….Och du, du är vacker, fastän du blivigt äldre!!!
Massor av kramar Tove

Önskar jag vore fri som du….alltså från ätstörningarna!!! -Men Kaaanske en dag….. Tack för ditt peppande, starka och fina priogram “Det blir bättre”! All Guds varma välsignelse och omsorg önskar jag dej och din familj! /Kram Sara (som fortfarande kämpar sedan 14 års ålder… är nu 38)

Hej Linda:)
Jag vill bara ge dig en stor varm kram å tack för att du ställer upp å gör detta program på TV3.
Kramar i massor!!!:)

Såg reprisen med dig idag Linda, vill skicka en kram och tacka för du genom att vara så avskalat ärlig och öppen med dina tidigare ätstörningar hjälper till med att belysa ett ämne som det än idag talas tyst med trots att det är så pass vanligt.

Hej Linda,Gud vad du var bra i Det blir Bättre.Måste säga du är min nya idol! :))

Jag satt och grät, och grät, kunde verkligen inte sluta. För vet du vad. Jag lider av bulimi.
Det att du stod där och höll ditt tal gav mig mod,kraft och energi till att ta tag i mina problem, jag visste
verkligen inte var jag skulle börja. Så jag börja med att erkänna det för mig själv, min familj och mina vänner
och sist men inte minst, söka hjälp.

Det fantastiska i var att jag inte alls hade planer på att kolla på programmet, men satt o skumma genom kanalerna som man alltid gör när de e reklam, jag kunder verkligen inte byta mer när ja väl hörde vad du prata om. Och som du sa, många känner säkert igen sig själva, de gjorde jag direkt. Alla tecken fanns där. Jag har lidit av detta helvete nu i snart 9 månader, blev en gång fast, av min mamma.. men lyckades ljuga för henne och få henne o tro att inget va fel. Därefter fortsatte de. Sjukt jobbigt o sitta här o skriva om det nu men jag ville verkligen tacka dig Linda, så modigt gjort av dig! Jag hoppas allt väl till dig och din familj. Ha det så bra!

Jag blev så berörd när jag såg programmet som du var med i och pratade om dina ätstörningar det var så grymt bra och ditt tal berörde så och det var så bra sagt allt du sa i det talet.. Jag har själv anorexi sen många år och är inte frisk en det kommer ta tid jag har lång väg kvar att vandra..
tack för din medverkan i programmet det var så grymt bra allt du gjorde..
lycka till

Lars Wallin

Igår började jag dagen med att träna med Thomas. Jag fick göra övningar jag aldrig gjort förut. Otroligt effektiva! Tack Thomas!
Åt lunch med Martin och lämnade in min ansökan om svenskt medborgarskap…kul!
Hämtade violinen som varit på koll/fix hos “fioldoktorn” Thorbjörn Zethelius.
På kvällen gick jag på Lars Wallins fest/utställning på Prins Eugens Waldemarsudde. Vilka FANTASTISKA kreationer!!! Ni måste se utställningen. En av klänningarna är min (svart med stenar på bröstet) Jag hade den på mig när jag uppträdde på Lars 15-års jubileum på Stadshuset. Bindefeld hade ordnat allt väldigt fint. Avslutade kvällen på Noppes.

Patrik Sjöberg

O, vad starkt av Patrik att berätta om vad som hänt!
Jag har känt mig helt förstörd under de senaste veckorna då vi filmat mitt “Det blir bättre” program (som förresten sänds sö 8.5. kl 21:00 på TV3). Jag har berättat om mina ätstörningar som jag höll hemliga i nästan 20 år. Bulimin fick mig att känna så mycket skam att jag inte klarade av att berätta om min sjukdom för någon. Det som Patrik varit med om måste kännas ännu mer skambelagt. Jag förstår honom verkligen. Det tar tid att våga berätta och prata om det som hänt. Ni som misstror och ifrågasätter det att han öppnar sig “först nu”, ni borde skämmas!

Om inte politikerna gör något åt denna frizon för pedofiler, så är det en skandal.

Beundrar dig Patrik!

Eurovision Song Contest

Hi! This girl should represent Finland in the Eurovision Song Contest!

Hej på er! Läste precis artikeln “Harakiri är en lämplig utväg” i Aftonbladet, där finska bidraget sågades. Tyvärr, som finländare, måste jag hålla med. Jag uppträdde som mellanakt på finska Mello finalen. Jag trodde inte mina öron när vinnaren utropades. Hur i all världen tänkte finländarna??? Aalto blev tvåa. Hon var en överlägsen vinnare i min värld. Saara hade gjort en låt som var internationell. Hennes framträdande övertygade också. Hur kunde finnarna göra bort sig och inte rösta på denna tjej? Här kommer bidraget! Vad tycker ni?

[youtubeplay id=”wSPiZ3pb60Y” width=”700″ height=”520″]

Kram, Linda

Finlandssvenskarna utrotas sakta men säkert

Just nu är det inte smickrande att äga ett finskt pass… 19,1 % röstade nämligen på Sannfinländarna. SD grabbarna här i Sverige är turturduvor jämfört med Sannfinländarna. Inte nog med att de vill ha ut alla invandrare ur Finland…de vill också utrota oss finlandssvenskar, trots att vi bott i Finland många hundra år och det fortfarande finns helt svenskspråkiga trakter i Finland.

Suck, det här får mig att vilja skynda på mitt projekt (att bli svensk medborgare). Kommer dock att behålla det finska medborgarskapet också.

God natt, Linda

Det blir bättre

Skall titta på Det blir bättre på TV3 ikväll kl 21:00. Känns pirrigt, trots att det inte är mitt avsnitt som visas ikväll (Mitt program är nr 5 av 6) Har hört att Morgans program blev väldigt bra. Alla på Meter tv, som filmat oss, har varit helt fantastiska. Renée Nyberg har gjort det lättare för oss att berätta om våra svåra erfarenheter.

Här kommer mitt svar till Emma som kritiserade TV3:

Linda Lampenius
16 april, 2011 kl 21:57  (Redigera)
Anmäl
Emma Persson! Du är fruktansvärt elak mot oss som ställer upp i programmet. Vi har upplevt hemska och tunga saker i livet, så som misshandel, mobbning och ätstörningar. Tycker du att våra svårigheter inte är lika viktiga att uppmärksamma som det att man inte blir rätt bemött som homosexuell? Det var Rädda Barnen som blev inspirerade av att använda media till att uppmärksamma olika problem. Tänk efter innan du skriver nästa gång!