Googlade precis ”studentexamen” och blev chockad. Är det faktiskt så att man blir student i Sverige UTAN att göra studentprov i olika ämnen??? Hoppas jag missförstått detta.
Finland har behållit studentexamen. Studentproven i de olika ämnena administreras centralt av studentexamensnämnden och hålls samtidigt i alla gymnasier.
Studentproven ordnas två gånger årligen, slutet av mars till början på april och slutet av september till början på oktober. Fram till 1994 avlade en gymnasieelev normalt alla sina prov samma termin och kunde därför avlägga högst 6 ämnen. Nuförtiden kan en elev dela upp sina prov på högst tre provtillfällen, fast de flesta eleverna väljer att avlägga proven under sitt avgångsår, en del på hösten, resten på våren. Frivilliga ämnen får skrivas också senare, efter godkänd examen.
Studentbetyget, som baserar sig på studentexamen, är skilt från det egentliga avgångsbetyget från gymnasiet. För att erhålla studentbetyg bör en elev godkänt ha avlagt fyra ämnesprov, samt även ha ett godkänt avgångsbetyg från gymnasiet. En elev som avlagt studenten och alltså fått ett studentbetyg kallas allmänt för student. För att få en studieplats vid ett universitet bör man antingen vara student eller ha en yrkesinriktad grundexamen (från en yrkesskola). Studerande vid finska universitet kallas sällan för studenter, utan de är just studerande.
Ämnena vid studentexamensproven är modersmålet (finska, svenska eller samiska) eller – för invandrare – svenska eller finska som andra språk, det andra inhemska språket (finska eller svenska), främmande språk (engelska, tyska, franska, ryska, spanska), matematik och realämnen (fysik, kemi, biologi, geografi, religion, psykologi, filosofi, hälsokunskap, historia och samhällslära). En abiturient (sista årets elev vid gymnasium) skall vid studentexamnensanmälan utöver modersmålet välja minst tre obligatoriska ämnen, varav högst ett främmande språk och högst ett realämne. Fler ämnen kan skrivas som frivilliga. Mängden ämnen som kan skrivas begränsas i praktiken av att vissa av språkproven hålls samma dag, liksom vissa av realproven. Ett underkänt prov i ett obligatoriskt ämne kan kompenseras med tillräckligt goda resultat i andra ämnen, medan underkänt resultat i frivilliga ämnen inte noteras.
De enskilda proven är sex timmar långa. Modersmålsprovet består alltså av två olika prov som hålls två olika dagar och består av ett prov i textkompetens och ett essäprov, båda i form av uppgifter utgående från material som delas ut på provtillfället. Fram till 1990-talet bestod båda proven av uppsatser. För språken hålls en hörförståelse en dag och den skriftliga delen med läsförståelse, grammatik och uppsats en annan dag. För resten av ämnena genomförs proven under en dag. För språk finns olika prov för kort, medellång eller lång lärokurs (beroende på när eleven inlett sina studier i språket) och för matematik för lång eller kort lärokurs. Sedan 2006 består realproven av skilda prov för de olika ämnena. Tidigare skrevs realen som ett prov och abiturienten kunde då fritt välja frågor från olika realämnen.
På flyget läste jag i en tidning om en undersökning gjord gällande 14-15-åringars kunskaper (inom matematik, språk och historia). Japan var på plats nummer ett och Finland kom efter som tvåa. Vet ni var Sverige hamnade? På plats nummer 17! Jag hoppas att studentexamen (proven) återinförs i det svenska systemet innan Olivia börjar gymnasiet.
Det är många saker som är bättre i Sverige än i Finland, men i det här fallet leder Finland med ljusår.
