Kosmetisk akupunktur

20110531-124449.jpg

Jag har fått kosmetisk akupunktur…jag som har nålSKRÄCK!!! Innan vanliga blodprov måste jag alltid bedöva området med EMLA och ligga ner under själva proceduren. Trots det, så kan jag svimma när jag skall stiga upp efteråt. Konstigt nog så har jag klarat av akupunktur tidigare också. Jag har gått hos Dr Ren (som tyvärr har flyttat till Kanada) och hos Dr Ma i Stockholm. Jag har dock ALDRIG kunnat ens drömma om att ha så här många nålar i mig samtidigt. Utöver ansiktet, så hade Ann Ankar (Salong Tid) nålat min mage, mina armar och mina ben. HELT OFATTBART! Men jag måste medge att det kändes skönt att ligga där och slappna av, när alla nålar äntligen var på plats. Efteråt känns både muskulaturen och huden i ansiktet mycket ”tajtare”. Jag vill också påpeka att jag inte fått rabatt på denna behandling. Jag är uppriktigt förvånad och väldigt nöjd med resultatet. Skall tillbaks på lördag.

Kram till er alla! Linda

20110531-124554.jpg

Bulimi

Tack för att så många har vågat ta tag i sina ätstörningar och skrivit till mig, både på bloggen och min privata email adress. Det gör mig så glad. Ätstörningskliniker har kontaktat mig och berättat att väldigt många sökt hjälp efter mitt ”Det blir bättre” program. I detta inlägg berättar jag om bulimia nervosa. Här kommer en officiell förklaring, som jag hittat på internet

Bulimia Nervosa

En person som lider av Bulimia Nervosa hetsäter och kompenserar sedan ätandet för att slippa gå upp i vikt och för att döva sina känslor. Med kompensation menas här kräkning, användande av laxermedel, överdriven träning eller sträng diet. Bulimikern tänker gång på gång att hon ska sluta att hetsäta. Hon vill gå ner i vikt och äter periodvis därför alldeles för lite. Till slut tar hungern över, hon tappar kontrollen och hetsäter. Hon skäms och känner sig värdelös för att hon inte kan hantera en så ”basal” sak som maten. Bulimikern skäms fruktansvärt för sitt hetsätande. Ofta kan bulimikern ha sitt missbruk i hemlighet under lång tid.

Psykiska symptom/Fysiska symptom

-Koncentrationssvårigheter -Depression -Självförakt -Trötthet -Försämrat minne -Humörsvängningar -Frätskador på tänder -Kaliumbrist -Muskelsvaghet -Svullnad -Mag- och tarmproblem -Uttänjd magsäck -Menstruationsstörningar

Vilka tecken finns?

Bulimikern är svårare att upptäcka än anorektikern för ofta syns det inte på personen i fråga. Hon kan bli svullen i ansiktet av kräkningarna. Mat kan försvinna hemma, hon kan gå på toaletten genast efter en måltid och humöret kan skifta ovanligt mycket. Hon tänker hela tiden på att sluta hetsäta men det går helt enkelt inte.

Jag upplevde bulimin som den värsta av de tre ätstörningar jag haft. Då man lider av anorexi och ortorexi, har man ofta endorfiner i kroppen eftersom man rör på sig så mycket. Det gör att man TROR att man är frisk.
En bulimiker är däremot för det mesta deprimerad. De flesta av bulimikerna jag träffade på Stockholms Centrum för Ätstörningar hade haft destruktiva tankar (bl.a. självmord) och en stor del av tjejerna skar sig också.
Man beter sig väldigt osocialt. Man är så rädd för att råka ut för anfallen, då man måste äta och spy. En bekant till mig, som varit både narkoman och bulimiker, har berättat att begäret att äta&spy kan liknas vid begäret efter knark. Det är ytterst svårt att stå emot. Man väljer ensamheten framom sällskapet av andra människor. Det ”oundvikliga” valet gör att man blir ännu mer deprimerad. Man känner sig som en dålig vän och medmänniska, eftersom man inte vill träffa någon och helst inte ens svara i telefon.

Min bulimi började i oktober 1999, då jag bodde i Notting Hill (London). Ett och ett halvt år tidigare hade jag stämt min amerikanska manager för att han tagit all min inkomst under ett års tid i LA. Den rättegången var vi klara med våren 1999 och efter det såg allt bra ut igen…tills…en bekant till min manager stämde mig för förtal, i LA. Han ville ha 10 miljoner dollar för att jag berättat om snuskiga bilder han visat för mig i LA. Då rasade allt. Plötsligt hade en annan person tagit kontrollen över mitt liv.

Bulimikerna kan delas upp i två grupper. De som har det svårast på morgonen och de som får dessa ångestkänslor mot kvällen och natten. Jag hörde till den senare gruppen.

Jag flyttade till Sverige i oktober 2002, då jag började repetera med Marko Lehtosalo och Cirkus Cirkör inför vår show ”Fantastix” på Hamburger Börs, som hade premiär i januari 2003. Efter våra föreställningar brukade jag först köra hem dansaren Eva Jonsson och efter det skulle jag köra raka vägen hem till min lägenhet i Nacka. De flesta nätter blev det inte så. Istället körde jag till 7eleven, McDonalds eller Statoil och köpte glass, godis, lasagne, muffins, eller annat som jag visste att skulle gå att spy upp relativt lätt. Sedan körde jag hem, gråtande i bilen för att jag visste vad som komma skulle. Efter att jag hade ätit och spytt kunde jag inte somna eftersom jag kände mig så rutten och misslyckad för att jag inte hade kunnat låta bli. Jag vakade oftast till halvfyra-halvfem på morgonen. De flesta morgnar gick jag upp extremt tidigt, drack starkt kaffe och åkte genom centrum ut till Gärdet för att träna med min personliga tränare.
På dagarna köpte jag aldrig mat i samma affär som dagen innan. Jag var livrädd för att någon skulle komma på mig. En bulimiker är ständigt rädd för att andra skall märka att man äter ovanligt mycket och spyr. I ”Det blir bättre” fanns det tyvärr inte plats med allt jag skulle ha velat få sagt flera dagar (under tre veckors tid) och producenten var tvungen att klippa ihop det till 43 minuter. Vi filmade bl.a. en scen där jag visade hur en anorektikers, ortorektikers och bulimikers ”mat-dag” ser ut. Jag hade lagt upp maten på tallrikar. I en scen, som visades i programmet, låg det bullar och choklad på ett fat. Det verkade kanske konstigt för er som tittade, men det låg kvar efter att jag precis innan berättat om hur mycket onyttigheter, ”förbjudna livsmedel”, jag kunde proppa i mig innan jag spydde då jag var bulimiker.

Spottkörtlarna i kinderna sväller upp extremt mycket när man spyr. Man blir svullen runt käken och på kinderna. Under mina år som bulimiker smorde jag ofta in ansiktet med cellulit-kräm när jag lade mig. Innan jag skulle uppträda eller fotograferas, satte jag hemorroid-kräm under ögonen. Jag använde ofta solglasögon och keps för att dölja svullnader. Alla dessa ”knep” lärde jag mig av modeller och andra kändisar i USA och England. Det är fruktansvärt att jag gjort så här! Jag får vara glad för att mina ögon inte tagit skada.

Jag tog ofta laxeringsmedel och vätskedrivande tabletter. Dessa gjorde allt bara värre. Min mage och mina tarmar slutade fungera normal. Jag kände mig ständigt svullen om magen och förstoppad. På slutet av min bulimi blev lavemang också något jag tog till rätt så ofta.

Som jag berättat innan i ett blogginlägg, så beställde jag också livsfarliga bantningspiller på nätet. Det är vanligt bland alla som lider av ätstörningar.

När man spyr, tappar man elektrolyter. Dessa kroppsalter och mineraler är jätteviktiga för att hjärtat skall fungera normalt. Hjärtrytmen styrs av elektriska impulser och störs denna med en elektrolytrubbning eller rubbning i syra-bas balansen så kan man få allvarliga problem med hjärtat.
Tills man lyckats komma ur beteendet (bulimin) är det viktigt att ta t.ex. Resorb, Holistic: BasBalans eller Basica Vital pulver alla de dagar man spyr.

Kräkningar ger ofta skador på matstrupen (esofagit) vilket kan ge bröstsmärtor som symtom. Hetsätning i kombination med kräkning ger också ofta upphov till magkatarr, med smärtor i maggropen och sura uppstötningar. Jag fick åka in på SÖS tre gånger under sommaren 2006 på grund av smärtor i magen.

Emaljen på tänderna brukar ta rejält stryk. Jag har plast på tre tänder pga bulimin. Det tar många månader att bli normal i ansiktet och kroppen efter att man slutat spy. Men det är värt att vänta ut tiden. Jag mår så fruktansvärt mycket bättre av att se mitt ansikte idag, än på dessa bilder nedan, då jag spydde flera gånger per dag.

Jag förstår inte hur min kropp klarat av all denna pina i så många år!

Här bodde jag när jag började spy (Pembridge Crescent i Notting Hill)
Min barndomsvän Mari Suomalainen råkade också bo i London eftersom hon jobbade där som sjuksköterska. Hon sov ibland över hos mig för att hon var orolig över hur dåligt jag mådde psykiskt.
Mari och jag på min skivrealease för "Linda Brava" i London
Reklamaffischen för vår show "Fantastix"
Dansösen Eva Jonsson och jag (efter en av Fantastix showerna)
På "kändis-resa" i Norge
På samma kändis-resa, med keps och solglasögon!

Lunds Universitet

Vilket underbart uppträdande det blev i Lund igår kväll! Spelade med Carina för ca 500 personer i stora salen i AF borgen. I publiken satt det doktorer, politiker och studenter. En stor eloge till ljudkillen. Stämningen i salen var härlig. Älskade också det lilla jag såg av Lund. Verkar vara en mysig stad.

20110528-032538.jpg
Carina, Janne och jag
20110528-032702.jpg
Salen där vi spelade

Veronica Maggio, Karin Jihde, Monica Ramos, Andreas Landegren

20110527-074450.jpg

Uppträdde på Josefinas igår ikväll. (Väldigt fint organiserad tillställning) harpisten Monica Ramos och pianisten Andreas Landegren ackompanjerade mig. Det blev klassisk, pop och en finsk folklåt.
Veronica Maggio uppträdde efter mig. Träffade hennes man och gulliga son på soundcheck. Veronica är väldigt gullig och anspråkslös och en fantastisk artist.
Efteråt träffade jag äntligen Karin Jihde. Vi har haft lite kontakt via våra bloggar och per email. Vad trevlig Karin var! Och vacker…
Idag skall jag till Lund med pianisten Carina E Nilsson.

20110527-074242.jpg
Önskar alla en härlig fredag! Kram, Linda

Josefinas och vernissage på Olivias dagis

Olivia går på ett underbart dagis. Vi är så lyckligt lottade 🙂 Igår hade barnen vernissage för föräldrar och släktingar. Utöver målningar så hade barnen bl.a. gjort en ”myrstack” på terassen. Här kommer bilder från igår:

Ikväll skall jag uppträda på Josefinas med Monica Ramos på harpa och Andreas Landegren på piano. Senare på kvällen står Veronica Maggio på scen. Skall bli kul att höra henne live. Hon är grym!

Önskar alla en underbar dag! Kram, Linda

Jim Carrey

Glömde lägga in bilder på Jim Carrey då jag skrev inlägget där jag nämnde Hef, Hasselhoff, Pavarotti och Björn Borg.
Jag hade sjuuukt kul med Jim hemma hos Hef.
En gång uppträdde vi på en jazzklubb i Hollywood. Vi spelade/sjöng med skådespelare Jeff Goldblum, som spelar piano i sitt jazzband. Hef var på plats den kvällen och lyssnade på uppträdandet. Jag har så otroligt trevliga minnen…

Underbar fredag kväll och klassisk konsert

På fredag kväll firade vi min svägerskas (Cathrine) födelsedag. Vi var tio tjejer, hemma hos Cat. Kvällen blev underbar!
Idag var jag och lyssnade på Cathrines lillebror Leo på Musikaliska i Sthlm. Leo är konsertmästare i Suso. Det var kul att höra en symfoni och ett par stycken som jag spelat så otroligt många gånger själv, då jag jobbat som konsertmästare.
God natt kära ni…ö Linda

Cannes Film Festival klänningar

20110519-110043.jpg

Det är synd att vi har så få stora galor i Sverige. Det är underbart att få klä sig i en fantastisk klänning då och då. Det här året såg jag igen några ”to die for” klänningar. De indiska och asiatiska skådespelarna är alltid väldigt vackra på dessa galor, så även Salma Hayek och Penelope Cruz. Diane Kruger och Angelina Jolie såg tyvärr så magra (ätstörda) ut att jag inte kunde utnämna dem som vinnare, trots fantastiska ”blåsor”.
Vinnaren i år är Uma Thurman!

20110519-100908.jpg

20110519-101023.jpg

Bantningspiller VARNING

Vi filmade ”Det blir bättre” flera dagar under ett par veckors tid. Det blev många timmar inspelat material. Programmet var bara 43 minuter långt efter reklam. Det var mycket viktig information som tyvärr pga tidsbrist inte kom med.

Jag berättade att jag beställt bantningspiller på nätet då jag var bulimiker. Det är fruktansvärt och oerhört ansvarslöst att uppmuntra folk att skaffa dessa piller. Har sett att några kändisbloggare gjort det. Dessutom har de sagt att tabletterna inte är farliga.

Jag är lyckligt lottad att jag inte dött av medicinerna. Jag hade ofta hjärtklappning. Jag kunde känna varje hjärtslag i bröstet. Emellanåt slog hjärtat så fort och ”aggressivt” att jag trodde jag skulle spy upp det. Jag fick svindel och humörsvängningar. Jag kunde plötsligt bli väldigt deprimerad. Ofta fick jag lägga mig på golvet hemma för att lugna ner hjärtat och inte svimma.

Här är preparaten jag beställde:

HOODIA
EPHEDRA
MA HUANG
REDUCTIL
BURN

Vill alltså upprepa att dessa är fruktansvärt farliga! !! Använd INTE dessa!!!!!!!!!!

Jag vill uppmana alla er som lever med eller nära någon med en ätstörning att kolla datorn som den ätstörda använder. Min man Martin kollade min dator i början av vårt förhållande när jag jobbade i New York en vecka och såg att jag hade varit inne på sidor med bantningspiller. Jag hade inte berättat för honom att jag använde bantningspiller. Det är en av de bästa saker som hänt mig, att Martin upptäckte detta.

Vincent, Telenor, träning och fika

Hej på er! Jag är så glad för att det fortfarande väller in email ang ätstörningar på min privata adress och även här på bloggen.
Riksföreningen mot ätstörningar, anorexi bulimi kontakt, mejlade mig också:

Hej Linda!

Jag skriver till dig för att visa min och mina kollegors uppskattning över ditt deltagande i TV3:s serie ”Det blir bättre”.

Vi var flera som blev berörda när vi såg programmet och jag upplever att du verkligen visade på vilken svår och plågsam sjukdom som ätstörningar är, men även att det går att bli helt frisk och fri från en ätstörning.

Vår pressansvariga Hanna Kihlander satt med i chatten efter sändningen och upplevde att hon kunde bidra med sin kunskap.

Efter programmet har dessutom fler än vanligt kontaktat oss för att få hjälp med sina problem, några har hänvisat till söndagens program och menar att det bidrog till att de nu vågat söka hjälp.

Så visst hjälpte du andra människor genom att berätta din historia.

Tillsammans fortsätter vi vårt arbete mot ett friskare samhälle, fritt från snedvridna kroppsideal.

Varma hälsningar

Sandra Thorberg
Regionsansvarig Stockholm

Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt
Nybrogatan 66, 114 41 Stockholm
stockholm@abkontakt.se
http://www.abkontakt.se

Detta mejl betyder så mycket för mig. Jag deltog i programmet för att alla de som inte vågat söka hjälp, skulle göra det. Känner mig så glad och lättad för att så många hört av sig och dessutom sökt hjälp efter programmet.

För övrigt har livet fortsatt som vanligt. Olivia fick skor från Vincent, jag tränade superpass med Thomas på Stockholm Muay Thai (sååååå kul), fixade nytt företagsabonnemang på Telenor Farsta Centrum (Christer och Love är riktiga toppenkillar på att få kunderna att trivas och gå över till Telenor) och tog en fika på Wayne’s Coffee i Farsta Centrum. Newroz är så gullig. Hon får mig att vilja gå tillbaks till just dem när jag tar en fika i Farsta.

Kram, Linda

20110518-105453.jpg

Ortorexi

De som inte haft ätstörningar har oftast ej heller hört om ortorexi. Det komiska är att den ätstörningen som idag finns mest runt omkring oss, överallt, är just ortorexi.

Ortorexia Nervosa – träningsnarkomani
Ortorexi är en ätstörning som innebär att den drabbade fastnar i ett tvångsmässigt ”hälsosamt” och oftast väldigt fettsnålt ätande och ägnar sig samtidigt åt överdriven fysisk träning.
Ortorexia nervosa är ännu ingen egen diagnos utan räknas för närvarande till diagnosen UNS – ”ätstörning utan närmare specifikation”. Sjukdomen kan kallas vara en form av ”träningsnarkomani” kombinerat med en så strikt kosthållning att det är farligt för den drabbade.
När jag hade ortorexi, upplevde de flesta att jag var oerhört duktig och levde sunt, vilket många dessutom avundades. Ingen kunde förstå att det var frågan om tvångsmässig träning, på bekostnad av mitt privata/sociala liv och skräck för all mat som enligt mig själv kunde vara ohälsosam, ”smutsig” för kroppen eller kaloririk.
En ortorektiker fyller tallriken med så mycket ”grönt”, att folk omkring tror att man äter väldigt mycket.
Jag uteslöt till en början allt animaliskt fett och mot slutet av ortorexin hade jag även uteslutit vegetabiliskt fett.
Inga kolhydrater i form av pasta/potatis/ris/quinoa/bulgur och nästan inget bröd. Lite rågbröd då och då. På smörgåsen satte jag inget smör/margarin, utan en tunn skiva kalkon och gurka eller tomat. Jag åt lite gröt på morgnarna.
Inget socker, inte ens sötningsämnen, var ”tillåtna”. Periodvis så var jag så rädd för sötman i frukter, att jag inte kunde äta dem. Mörkgröna syrliga äpplen åt jag.
Grönsaker, groddar och sallad åt jag däremot i större mängder, utan någon som helst dressing.
Jag åt tonfisk, vit fisk eller kalkon. Under mina två sista år som ortorektiker, förbjöd jag kockarna på restauranger där jag åt, att ens använda olja vid tillagning av maten. Äggvita var också populärt på min meny. På kvällarna kunde jag äta fettfri yoghurt med Diet-pulver i (tror det hette Diet Pro) ifall jag inte ätit middag.
Jag drack vatten. De få gånger jag  drack alkohol, blev det vodka blandat med ”Ramlösa” och färskpressad lime. Någon klunk champagne, när jag var tvungen.
Jag bokade alltid ”Low Calorie” eller ”Low Cholesterol” mat på flygen.
När mat bokades till mina uppträdanden och när jag bodde på Playboy Mansion, ljög jag att jag hade någon matallergi, för att slippa förklara varför jag åt så selektivt. Jag minns att jag tyckte det var trist att nästan alla jordgubbar på Playboy Mansion alltid var doppade i mörk choklad. Jag älskade ju jordgubbar, men kunde inte äta dem pga chokladen.

Jag tränade extremt mycket. Gick på gym, sprang och cyklade. Jag ville alltid få in 8 träningspass per vecka (2 på söndagar), trots att mitt liv var superhektiskt och jag flög mellan länder och kontinenter ett par tre gånger per vecka. Jag kollade upp att det fanns ett bra gym på varje hotell jag skulle bo på.
När jag flög längre sträckor tränade jag ständigt min kropp när jag satt i flygstolen. Jag spände magmuskler, benmuskler och rumpmuskler, om och om igen, i olika tempon, tusentals gånger.
Ifall jag tyckte att jag hade ätit för mycket, så tränade jag en halv till en timme extra på mitt nästa träningspass.
I London gick jag LÅNGA powerwalks, nästan varje dag. När jag tog ett steg med vänster ben, drog jag ihop vänstra sidan av mina magmuskler och vid högra steget högra sidan.
När jag tittade på TV låg jag på golvet och gjorde övningar för ben, rumpa, mage och armar.
Jag åkte ofta till Italien själv för att kunna åka skidor HELA dagen. Jag var först upp i backarna och sist ner. Jag åkte så långa åk som möjligt för att förbränna fett.
Jag smorde in mig med cellulit-krämer varje kväll, trots att jag inte hade celluliter.

Jag var alltså inte frisk under dessa år, varken psykiskt eller fysiskt. Jag hade ingen mens under många år för att jag ständigt hade endast 9-10 % kroppsfett (en kvinna skall ha 20-30). Folk tror att man är sjuk endast i de fallen man blivit så mager att knäskålarna är bredare än låren. De som tror så, tror fel.

Det är svårt att se denna sjukdom hos en annan. Här är bilder på mig från de åren jag led av ortorexi (kost-, bantnings- och träningsmani).

Polaroid från Playboy fotograferingen
Min kalender 1998
Modell för Björn Borg
Med min violinlärare i Bloomington Indianapolis
Alison Reynolds tog denna bild
Med pop-rock musikerna Dave Gregory, Chris Blackwell och Dave Gregory i England
På köpcentrum i Beverly Hills
Med Playboy fotografen Arny Freitag och en del av teamet
Spelade på min bästis, Pias, bröllop
Med Chris Blackwell och Dave Gregory
I Chipping Norton Studios i England
Jukka Mykkänen har tagit bilden
Fotografering i LA
Uppträdande
Hemma hos "The Bold and the Beautiful" producenten
Med min ex manager och hans team i LA

Uppträdde i stor RAI Uno show i Sorrento

NEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Let's Dance fick mig INTE att insjukna i bulimi!

Klick intervjun är korrekt! Tusen tack till Frida Hubenette Högberg!
Klicks intervju
Denna artikel är också rätt skriven. Stort tack till David Lillemägi!
Den här artikeln är helt knäpp och vriden
Bullshit!
Jag spydde EN gång under Let's Dance!
Spydde INTE på grund av domarnas kritik!

Blir så upprörd för att tidningarna förvrängt det jag sagt. Jag har sagt att SISTA gången jag spydde (alltså en spy-attack på toaletten) var under Let’s Dance. Jag hade varit ortorketiker/anorektiker 1985-1999 och bulimiker från 1999 framåt. Under åren 2000, 2001, 2005 och 2006 spydde jag periodvis upp till 7-8 gånger per dag.

Jag fick hjälp på Stockholms Centrum för Ätstörningar i september 2006. I december 2006 (då jag träffade min man Martin) lade jag upp en plan för mitt tillfrisknande. Mitt mål var att vara frisk 2 år senare (december 2008). Jag tecknade en osynlig linje framför mig och på den linjen drog jag flera korta linjer på tvären. De ”tvärlinjerna” som låg närmast mig hade jag ritat rätt så tätt in på varandra och de som var längst bort, var väldigt långt ifrån varandra. Alla dessa tvärlinjer representerade mina enskilda spyattacker/återfall. Under år 2007 spydde jag inte alls lika ofta som 2006 och under 2008 hände det bara EN ENDA KVÄLL! Den kvällen råkade vara en kväll då jag tävlat i Let’s Dance. Jag var missnöjd med mitt fotarbete i tävlingen. För att förklara detta en gång till: Gången då jag spydde innan denna ENA kväll under Let’s Dance var under min turné i USA 2007 (42 konserthus/städer under oktober och november)

Let’s Dance var en underbar upplevelse! Det var så otroligt kul och givande att vara med. Att dansa visade sig vara något av det roligaste man kan göra. Är riktigt förbannad för att tidningar ringt Let’s Dance domare, ja t.o.m. producenten, och frågat ifall de märkte något.
Jag har ALDRIG spytt efter Let’s Dance, inte ens under graviditeten. Jag var på slutsträckan av mitt tillfrisknanade. Det är klart att varje kvinna alltid tycker att man kunde vara smalare/snyggare, men Let’s Dance fick inte mig att må dåligt över hur jag såg ut. Jag var ju med när Stefan Wåhlberg designade kläderna åt oss.
Aftonbladet skrev att Let’s Dance sätter press på tjejerna/kvinnorna som deltar. DET STÄMMER INTE I MIN VÄRLD!!! Jag har jobbat med supersnygga dansare omkring mig på scen sedan 1996 och dessutom sett väldigt snygga skådespelare och dansare i omklädningsrum och på scenen på teatern där mina föräldrar jobbat sedan jag var bebis. Det påverkar mig inte över huvudtaget.

Nu har jag sagt mitt. Önskar alla en härlig kväll!

NEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Let’s Dance fick mig INTE att insjukna i bulimi!

Klick intervjun är korrekt! Tusen tack till Frida Hubenette Högberg!
Klicks intervju
Denna artikel är också rätt skriven. Stort tack till David Lillemägi!
Den här artikeln är helt knäpp och vriden
Bullshit!
Jag spydde EN gång under Let's Dance!
Spydde INTE på grund av domarnas kritik!

Blir så upprörd för att tidningarna förvrängt det jag sagt. Jag har sagt att SISTA gången jag spydde (alltså en spy-attack på toaletten) var under Let’s Dance. Jag hade varit ortorketiker/anorektiker 1985-1999 och bulimiker från 1999 framåt. Under åren 2000, 2001, 2005 och 2006 spydde jag periodvis upp till 7-8 gånger per dag.

Jag fick hjälp på Stockholms Centrum för Ätstörningar i september 2006. I december 2006 (då jag träffade min man Martin) lade jag upp en plan för mitt tillfrisknande. Mitt mål var att vara frisk 2 år senare (december 2008). Jag tecknade en osynlig linje framför mig och på den linjen drog jag flera korta linjer på tvären. De ”tvärlinjerna” som låg närmast mig hade jag ritat rätt så tätt in på varandra och de som var längst bort, var väldigt långt ifrån varandra. Alla dessa tvärlinjer representerade mina enskilda spyattacker/återfall. Under år 2007 spydde jag inte alls lika ofta som 2006 och under 2008 hände det bara EN ENDA KVÄLL! Den kvällen råkade vara en kväll då jag tävlat i Let’s Dance. Jag var missnöjd med mitt fotarbete i tävlingen. För att förklara detta en gång till: Gången då jag spydde innan denna ENA kväll under Let’s Dance var under min turné i USA 2007 (42 konserthus/städer under oktober och november)

Let’s Dance var en underbar upplevelse! Det var så otroligt kul och givande att vara med. Att dansa visade sig vara något av det roligaste man kan göra. Är riktigt förbannad för att tidningar ringt Let’s Dance domare, ja t.o.m. producenten, och frågat ifall de märkte något.
Jag har ALDRIG spytt efter Let’s Dance, inte ens under graviditeten. Jag var på slutsträckan av mitt tillfrisknanade. Det är klart att varje kvinna alltid tycker att man kunde vara smalare/snyggare, men Let’s Dance fick inte mig att må dåligt över hur jag såg ut. Jag var ju med när Stefan Wåhlberg designade kläderna åt oss.
Aftonbladet skrev att Let’s Dance sätter press på tjejerna/kvinnorna som deltar. DET STÄMMER INTE I MIN VÄRLD!!! Jag har jobbat med supersnygga dansare omkring mig på scen sedan 1996 och dessutom sett väldigt snygga skådespelare och dansare i omklädningsrum och på scenen på teatern där mina föräldrar jobbat sedan jag var bebis. Det påverkar mig inte över huvudtaget.

Nu har jag sagt mitt. Önskar alla en härlig kväll!

Eurovision 2011, American Idol 2011

Tittade igår på American Idol. Wow, vilka sångerskor! Av de tio jag hörde, var nio suveräna. Helt fantastiskt! USA är ett enormt land och talangprogrammen/domarna kan välja och vraka när de väljer sångare.

Efter American Idol gick jag över till Eurovision 2011. Största delen av bidragen i årets semifinaler har varit urusla! Vilken smörja!!! Helt ofattbart att så många pellejönsar och personer som inte ens hör att de sjunger obegripligt falskt (surt) får tävla i denna tävling som följs av så många TV-tittare!

I år är faktiskt både Sverige och Finland i toppen. Jag hade önskat att Saara Aalto hade representerat Finland (hon kom tvåa). I så fall hade jag tippat Finland som säker vinnare. Paradise Oskar sjunger dock bra och rent och skiljer sig ur mängden (överstajlade smörjan). Han verkar dessutom ödmjuk och trevlig. Eric Saade hade bästa showen/numret med en otroligt bra koreografi. Den krossade glasväggen var ett onödigt moment, som man inte ens såg ordentligt på TV. Saade rör sig fantastiskt bra och har utsrålning. Det som störde mig var att han sjöng falskt. Det är inte lätt att sjunga när man dansar samtidigt.

Önskar alla en underbar dag! Kram

Frisörbesök hos F&M och lunch med Carina

Hej alla ni kära bloggläsare! Hoppas ni haft en underbar dag. Jag fixade håret hos underbara Matthias på F&M och åt lunch med världens bästa Carina på ett fantastiskt fika/lunch-ställe, Svindersvik, nära Sickla. Matthias visade ett reportage om oss som precis är ute i tidningen ”Frisör”.

Här hittar ni Matthias och Fredrik:   http://www.fomhair.se

Kan varmt rekommendera Svindersviks brygghus:  http://www.svindersviksbrygghus.se/

Thaiboxning och susande björkar

Vilket underbart väder vi fått njuta av 🙂 Igår tränade jag igen med Thomas Rasmussen på Stockholm Muay Thai. Vilket fantastiskt pass! Varje gång överraskar Thomas mig med nya balans, pilates och spark/slag-övningar. Det är otroligt svårt att ungå slag när man slår själv. Vi gjorde bl.a. ögon/reaktions träning. Längtar efter fredagens pass!
Efter lunch lade jag mig på terassen och njöt av ljudet från sjön och de susande björkarna. Jag är så lycklig över att jag inte har några ätstörningar längre. Programmet och alla meddelanden&email jag fått har fått mig att tänka mycket på livet. Jag vill göra mycket mer för alla som lider av ätstörningar i framtiden. Kommer antagligen att börja föreläsa i något skede. Har även funderat på att kontakta skolministern ang detta. Ämnet borde tas upp i alla skolor i tidigt skede (femman).

Kram, Linda