Nu är det bara 18 dagar kvar till kejsarsnittet. Börjar bli lite rädd och nervös inför ingreppet.

När Olivia föddes, hade jag bestämt mig för att föda naturligt…”på riktigt”. Ingen hade varnat eller upplyst mig om att det kunde gå “åt skogen”.

Jag gick över tiden nästan två veckor, försökte föda fram Olivia i 21 timmar innan en läkare togs in i rummet och allt slutade med ett akut snitt, när Olivias hjärta inte längre slog normalt.

Det var en fruktansvärd upplevelse! Vi var så rädda för att Olivia skulle skadas eller dö, bara för att jag skulle klara av att föda naturligt. Det hemska var att barnmorskorna på Danderyd också pressade mig till en naturlig förlossning och samtidigt riskerade Olivias hälsa genom att vänta så otroligt många timmar innan en läkare togs in.

Risken för att även detta barn skall fastna är så stor, att jag inte kan annat än föda med planerat snitt.
Jag gillar inte operationer och har väldigt stark nålskräck. Dessutom har jag börjat drömma mardrömmar…att läkaren skär i barnet när han/hon skär upp mig…

Men, det är väl bara hormonerna som spökar… Allt går säkert galant🙂

Kram, Linda